AT WORK,  WORKSHOP - HIDDEN PLACES

Hidden Places tar form.


Visst ser det lugnt, fridfullt och sofistikerat ut? Mokkasin plus Babes in Boyland strukturerar. Och planerar efter en strikt dagordning inför kommande workshop. Hahaha, inget kunde vara mer osanning. Ja workshopen är ju i högsta grad en supersanning men resten då. Kära nån, min hjärna kokar över inom kort och jag funderar starkt på att tvinga mig in i en mörk garderob, sluta ögonen och andas. För en minut eller två.

Säg den idé som inte farit förbi i det här rummet idag, säg det spår som inte fått tusen sidospår säg den struktur som startat så ordentligt för att en minut senare vara ett kreativt kaos. ”okej, vi tar en ny strategi, vi gör såhär” För någonstans i bakhuvudet hade vi ända en tidspress, inte minst för att Matilda & Nathalie farit runt i ett Sörmland med tåg som blev till buss, som blev till ett nytt tåg och lite så. Allt utav ett godståg som hamnat på fel spår. Fast ändå där satt den – vår workshop Hidden Places har sytts ihop. Och jag vet inte när jag hade så här kul. Innan den ens har börjar liksom! Den är fullbokad, med råge dessutom. Fast det kändes himla fint att kunna ge några fler möjligheten än det var tänkt från början. Jag behöver väl inte ens skriva att jag älskar att jobba med Nathalie & Matilda, sådant drömteam!

Vid två fylls det här huset sakta med säkert av barn. Och om det möjligen funnits ett uns av lugn så är det som bortblåst. Jag åkte iväg ca 7 minuter för att köpa fika. När jag kommer tillbaka ser jag att  Securitas svänger in på uppfarten. Matilda hänger ut på trappen och säger att det är ingen fara, pannkaksstekpannan  ligger slängd i snön och köket ligger i som en dimma. Nathalie står vid spisen och steker plättar… Nomi tänker aldrig mer i livet steka några sådana efter vad som hänt minuterna innan. Liv och hennes kompis hade lyckats bränna pannkakor. Vårt hus har ett brandlarm som går igång på alla cylindrar och vaktbolaget rycker ut bums… Ja vad ska man säga, aldrig långtråkigt i alla fall.

Fortfarande lite oklart men inte direkt snålt fikainköp.

Vi for på loppisrunda också.

Möbelmagasinet var det så himla mycket fint just nu så vi blev kvar tills långt efter stängningsdags. Det är postskåpet alltså, funderar på hur jag ska försvara det för mig själv.

Nathalie shoppade böcker.

Så visade Ola oss det finaste lilla bordet och då kan du ändå inte se det skavda bladverket på bordsskivan. Sedan proppade vi bilen full med workshop-rekvisita och gick igenom vilket körkort som gäller för lätt lastbil. Kanske borde man uppgradera sig i körkortsvängen nu när man inser att workshops av detta slag är kanske exakt det man vill jobba med resten av livet. Attans så bra dag ändå. Och när jag tänker efter, kanske verkar det inte så väldigt strukturerat sådär sett från ovan men jäklar vad det händer grejor. Det är EXAKT så jag fungerar som allra bäst. Inte efter någon fyrkantig dagordning. Inte efter något punkt ett och två och så vidare. Okej, det är mycket som snurrar. Det kanske kan tyckas sakna röd tråd och strikt fokuserande. Men i själva verket är det precis tvärtom. För som sagt – där satt den. Inget kan vara mer sant!

Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM

 

2 Comments

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *