mars 2018 - Mokkasin
Mokkasin is a blog and showcase for Sofia Janssons styling, photography and writing. Mokkasin is also about DIY and creative direction. Sofia founded Mokkasin and a creative freelancer.
Mokkasin, Lifestyle, blog, portfolio, styling, photography, shop, creative direction
0
archive,date,qode-social-login-1.0.2,qode-restaurant-1.0,ajax_fade,page_not_loaded,,select-theme-ver-4.6,menu-animation-underline,wpb-js-composer js-comp-ver-5.5.5,vc_responsive

Bland blommor och där satt den, skolavslutningsklänningen!


Hur går det med påskstöket kanske någon undrar? Inget vidare kan man väl tycka. Fast jag ser fram emot en skön helg och en hel massa middagsbjudningar hos nära och kära. Perfekt upplägg i påsktider om man frågar mig. Innan jag kan roa mig med det måste jag dock svänga ihop några sista projekt. Och jisses vad ni är fina, responsen på gårdagens fluffiga var ju helt enorm. Vad gjorde jag utan er, ni sätter verkligen glans på tillvaron. TACK!

Älskade att jag kunde återanvända en del av blommorna från workshopen. Även de som vissnat till sig lite. Iminlillavärldavblommor hade hjälpt oss med blommorna. Så därför var det extra härligt, ni minns väl?

Kolla in de här kuddarna som jag lånat av just Fia och Iminlillavärldavblommor. Jag vill inte lämna tillbaka dem, så galet vackra i vintagetyger.

Inga blomblad till spillo. Rosenblad får bli till körsbärsblad i vinden.

Nomi fick en leverans igår från How To Kiss A Frog. Och både hon och jag var i sjunde himlen. Kristo sade att det var nästan som haute couture och Liv frågade tre gånger om det verkligen var ett märke från Sverige. Alltmedans Nomi själv sprang omkring och skrek ”det här är New York för mig, det här kläderna andas New York, jag ska ha såhär och såhär när jag går runt i New York.”

Och som ni förstår, här släpper vi inte NY-flytten i första taget. Vi grälar till och med om det. Eller Nomi gör. Hon är fly förbannad, tycker vi har gett falska förhoppningar, för är det verkligen inte bara att flytta?? Och vi förklarar att så enkelt är det inte. Hon vaknar om mornarna – NEEEEJ, låt mig sova vidare!!! Jag drömde att vi nyss landat i New York och jag bara sprang!!!

Men tillbaka till klänningen nu. Där satt den. I mars!! Skolavslutningsklänningen!!! ”jag kan knappt vänta, det är den finaste skolavslutningsklänningen någonsin!” Hittas här.  Detta är verkligen storartat, vi har aldrig lyckats hitta en klänning till skolavslutningen i mars. Två dagar innan brukar det vara.

Med sneakers såklart. Dessa är från Zara. Påtal om fina sneakers, dessa föll Nomi i smaken som aldrig ett par sneakers tidigare.

Några projekt är det som sagt. Och ute i gruset ligger betongklumpar och mina blåsippor är på tork. Funderar på om jag hinner spraya guldpengar innan det är kväll…

     Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM

Inget konstigt alls.

Tänk vad lite penicillin kan göra! För mig som nästan aldrig är sjuk (peppar..peppar) räcker det oftast med några tabletter för att känna mig frisk igen. Låg i sängen i morse och svalde och svalde, joo inte alls lika ont ju. Och vid 11-snåret kändes det helt okej att sätta igång dagens jobbprojekt. På riktigt bra alltså. Frisk, nästan frisk i alla fall! Jag ska göra scenografi/rekvisita till den här föreställningen vid Örebro Konserthus. En föreställning som kommer att visas under hela veckan och publiken är barn i alla åldrar. Med föräldrar såklart. Men just att fånga de små barnen i en upplevelse tillsammans med Svenska Kammarorkesterns klassiska musik och Maria Brengesjö´s idéer och engagemang  är ju bara så väldigt inspirerande. Önskar att mina barn var bebisar igen, då skulle jag vara stammis.
Och sedan var det en väldigt fin sak också – jag tycker du ska susa in hit. Så. Himla. Fint.

Hittade Chester på sin favoritplats. Med god sikt över eventuella tjyvar. Nu är det ju inte en endaste tjuv i sikte men ett skall såhär på håll kan man kosta på sig. Så jäklarns tuff så här på säkert avstånd.

Sedan satte jag igång med en megablomma! Om jag säger att grunden är ett golfparaply så förstår du vad jag menar med mega.

Inte helt klar ännu. Den behöver en annan mittpunkt och några blad i annan färg.

Men ni fattar idén väl?

Älskar bandens färger. Ni vet väl att jag alltid handlar och alltid har gjort hos Embacollage. Det finns ingen som har ett bättre sortiment och färgval av silkespapper. Nu är ju detta ingen shop för privata köp men äger du en affär så är det perfekt.

Så otippat ändå.

Nomi filmade mig i smyg på stories. Lite kul ändå.

Såhär underifrån blir det extra härligt. Tänker att jag skulle kunna ha tjugo i taket. Minst.

Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM

Så jädrans irriterande…

Det här gick ju inte alls enligt planerna. Vaknade inatt och visste inte var jag skulle ta vägen. Min hals! Ajajaj! Enda gången jag tidigare haft såhär ont var den gången jag hade halsfluss, helt vidrigt ont.  Och mycket riktigt. Halsfluss och penicillin och som en liten hög av krasslighet.  Asch så typiskt.

Så bara för att hålla mig själv kvar i Hidden Places tills jag får tid att surfa runt postar jag några bilder som verkligen får symbolisera hela härligheten. Emma in action. Vilken lysande stjärna hon är. Och det här känns exakt som jag i ett nötskal. Världens minsta rum med de miljarder fotovinklarna! Och solskydd till höger och vänster, man tar vad man har.

Det började ju alltid lite såhär. Vikt, prydligt och attans vad trist. Men som i en virvelvind ser man tusen möjligheter och det är som om det haglar idéer. Det liksom bara händer i som ett bombnedslag.

Tack för den ändå. Den absolut härligaste av kreativitet. Den som får en fortsätta gå liksom. Fortsätta vara och verka här på jordeklotet.

Kika in hos Emma vetja och snart ska jag posta det stora HiddenPlaces-inlägget. Men först bli frisk, friskare, friskast!

Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM

19:04 på verandan.


Vilken vecka, pjuuu! Så jädrans glad att vår först Hidden Places blev en sådan lyckoträff! Helt otroligt härligt! Ett drömhus fullt av en massa fina människor! Såå inspirerad av alla som var där så jag vet knappt var jag ska börja. Men börja ska jag, ni ska få veta allt! Och jag knappt vänta tills jag får kika runt på allt underbart som våra deltagare skapat, tips kika under #hiddenplacesworkshop så länge. För jag måste bara söndagssova lite först… Note to self –  om du drabbats av kreativ mani i ett par veckor, planera då för tusan in ett par dagar av återhämtning. Gör inte såhär : Packa inte upp som en dåre en hel fredag för att inse flera timmar senare att det bara blev värre än innan. Milda källare, ojojoj vilken röra. Åk dessutom inte på retusch-kurs en hel lördag. Försök inte lära dig Photoshop under den dagen om du aldrig någonsin varit inne i det programmet tidigare, min hjärna gick i tusen bitar där och då. Gå inte på 40+50 årsbaluns (eller det är såklart att du inte kan tacka nej på en sådan sak) direkt när nu kommit hem på kvällen. I alla fall inte så du passerar alla gäster som köar för festen och säg hej, jag kommer strax, ska bara hem och byta om. Stanna inte på festen tills den slutar men det var ju så trevligt. Dra inte fram klockan en timme. Börja inte städa ett hus de första du gör när du slår upp ögonen på söndagen. Möblera inte om i sovrummet. Så många osmarta drag om man ser till själva piggheten just nu. Men som sagt, glad ändå för veckan som varit! Och tacksam! Tjingeling och gonatt så ses vi imorrn! Kram!

Det är inte var dag man blåser liv i ett hus.

Att blåsa liv i ett insomnat hus är inte gjort på en kvart. Jag, Nathalie & Matilda har huserat i ett hus idag där alla rum har lite av något filmisk i sig. Och middagen blev vid 21 och väckarklockan är satt innan tuppen. Vi har förberett för vår workshop Hidden Places och jag kan knappt vänta tills imorgon. Detta känns som allt jag drömt om i jobbväg! ”Vi har en förkärlek för det otillrättalagda, det som kanske har varit glömt eller gömt i många år. Vi vill blåsa liv i insomnade hus och ödeplatser, fylla dem med liv och kreativitet för en stund.” Det var så vi sade och imorgon bitti klockan 8 är det dags för 20 fina människor att dyka upp. Att hämta inspiration i andras människors historier och kreativitet är så viktigt för mig. Allra viktigast faktiskt.  Jag tror inte på ”ensam är stark” Lite av poängen med en sådan här workshop är just att knyta ihop människor, deras tankar och det man vill berätta för oss. Och vad vi vill dela med oss till dem. Såhär såg det ut hemma hos oss igår. Innan släpet packades imorse.

Nomi pillade bort prislappar på loppisporslin.

Herre jisses, det var inte glest i den där släpvagnen i full höjd.

Det var högt och lågt och massor. Och huset svalde allt på ett kick.

En andra chans eller hur?

Min sista packning var snabb, allt i en hög.

Så mycket fint som ni ska veta allt om när klockan inte är nästan midnatt.

Sänghimlen är just nu i rummet där väggarna är skog. Och bredvid rummet där jag byggt en prinsessan på ärten säng med flyttkartonger från Biltema.

Ylva von Rosen´s tygskatt alltså.

Måste fixa de här innan jag somnar.

Älskar det fina i vår goodie bag. Banden från Studio Carta är favoriter.

Kolla bara in pennorna från Katie Leamon!

Säg den inspiration som inte föds ur denna bok.

Hidden Places Workshop alltså. Fjärilar i magen men så kul det ska bli. Kika instastory imorrn!

Our weekend diary.

Fy fanken jag känner en repris från förra veckans krasslighet komma smygande. Nu är det blogga, sedan direkt i säng och sova det där ur kroppen. Helgen har inte varit särskilt helgig om man säger så. Åtminstone inte ledig och lat. Jag har förberett en hel massa inför veckans workshop som jag längtar massor till. Och gjort scenografi inför en föreställning som Kulturskolan och Musikallinjen här i Katrineholm höll, alltid så himla kul. Sedan har jag överraskande nog blivit nominerad till Katrineholms ambassadör! Det känns ju verkligen fint att uppmärksammas såhär på hemmaplan.
m
Vi har valt våra sponsorer till workshopen med allra största omsorg. Därför är jag så himla glad att vi fick Natur & Kultur med på tåget. Att ha tjugo exemplar av rykande färska I odödliga odlares sällskap: Livsläxor & botaniska tricks känns mer än perfekt. Helt överlycklig faktisk. Vilken otroligt fin bok, ska berätta mer snart. Elin Unnes  vet ni, min idol. Kolla in hennes Revolutionära fröpopup!

Vi sov inte kvar här fast man kunde tro det. Vi fixade ramupphängning tills larmet (nästan) gick igång på fredagskvällen. Och var tillbaka lagom för att vakna till ett trumsolo.

Älskar den här lokalen. Den stod klar 1949 och detaljerna är så vackra. Såklart har man lyckas renovera bort vissa saker eller snarare misslyckats. Men panelen, stengolvet med infällda mönster, åh. Lamporna är sjukt fina och jag vill sno allesammans.

Måste ta er runt på ett eget inlägg härifrån. Jag har liksom synat minsta lilla knapp på det här stället.

Döm min förvåning när jag hittade en biljettlucka! Jag har aldrig sett den för den har aldrig använts. Istället brukar man ställa upp ett bord och sälja biljetter därifrån. Såklart blev jag eld och lågor och gav Kulturskolan ingen annan möjlighet än att damma av denna lilla pärla. Finns det en biljettlucka så ska den såklart användas, basta!

Min hjärna går lite i högvarv just nu. På flera plan. Nu var jag ju här för att hänga ramar men innan klockan var tio på lördagsförmiddagen hade jag byggt om hela stället men såklart på ett mycket varsamt sätt. Och vips hade Katrineholm en helt perfekt teaterscen.

Nu får ni tänka ljus och sådant men föreställningen hette Kram med fokus på ram.

Fin rekvisita. Att delas ut till publiken <3

Eftersom det är lite hetsigt just nu passar jag alltid på att fråga de barn som är närmast.

Måla svart direkt på ett konstverk kan kännas lagom kul en lördagkväll.

Ljuset. Tack, tack för det. Men kylan alltså, kan den ta att försvinna nu?

Kristo köpte snyggaste radion och  de tjusigaste högtalarna som någonsin gjorts.

Kanske blev jag krasslig för jag ägnade två timmar till att leta mig igenom Möbelmagasinet, det är absolut det längsta jag någonsin varit där. Det är ju så kallt där, åtminstone i ena delen och det var där jag rotade. Känner att vi måste prata om det här med väggvaser av gammalt slag. Hur vackert är det inte? Nu vill jag ha en i varje rum.

Har man inte att göra så kan man alltid  hitta en biljettlucka och försöka få den lite uppfiffad i ett ryck.

Tur att jag som av en händelse har en massa teaterprogram från 50- och 60-talet.

Plus lite sköna grejor.

Jag har sytt en del, bet mig i tungan typ 10 gånger tills Svea sade: Men du är ju vuxen då får man svära. Japp, Svea, det har du alldeles rätt i!

Jag måste nog börja boxa ihop mina tankar lite. Ska bara sova bort lite feber först.

Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM

Det är dags för stora loppistipsardagen.

Gomorron! Det är dags för stora loppistipsardagen. Nja så storartat är det kanske inte men ack så vackert i det lilla.

Födelsedagskort! Högtidskort! Detta är verkligen bland det bästa lilla man kan hitta enligt mig. Så mycket för en femma, ibland bara en krona! Sedan finns det säkert de loppisar som drar till med en tjuga. Men så värt och fint att kortet blir ju som värsta presenten i sig. De kan vara lite svårfunna. Jag hittar dem oftast slängda lite nonchalant bland böckerna. Ibland inuti högarna. Men fråga! Det kan också vara något som man har vid disken.

Kort är verkligen något som rationaliserats med åren. Alltså kolla in hantverket. Det finns det ingen hejd på härligheten. Pappret är vackert, tjock och med struktur, ofta finns det flera blad i ett sådant här kort, perfekt om man vill skriva en novell till födelsedagsbarnet. Ibland är det olika papper och som tunt smörpapper som är transparent. De är ofta präglade, med ramar och fantastiska mönster.

Det är till och med okej att tofsarna är lite rufsiga, det är ju ändå en tassel avslutningsvis.

Det här är ju så snitsigt. Absolut var en slant meningen att placeras där. Och även tjuga får ju glans såhär.

Dessa kort är fulla med överraskningar. Jag har aldrig hittat samma variant. Oftast bläddrar jag inte i dem förren långt senare. Som igår när jag upptäckte att kortet på första bilden hade denna insida, det är såklart att man smälter. Puss och fin lördag! Själv ska vi hänga ramar på en scen.

Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM

Vintageflirt och rumsavdelare de lux.


Något jag föll för i kollektionen OMEDELBAR var just flirten med vintage. Jag menar hur många gånger har man inte sökt runda, stora hattaskar? Eller franska mannekänger och finurliga vaser. Med Bea Åkerlund´s  tillfälliga kollektion för Ikea blev det plötsligt enkelt och tillgängligt. Sedan vet ju ni som följer mig att jag inte är främmande för remake. Men det är ju en annan historia.
Kollektionen har sålt som smör i solsken och förmodligen är den ett minne blott om en vecka eller två. Det blir ju lite speciellt med tillfälliga och högst limiterade kollektioner, att även en Ikeaprodukt blir unik av sitt slag då den omöjligt kommer att  hittas i varje hem. Så skynda greppa din egen favorit innan den är slut.

Jag, Nomi och Liv hjälptes åt att plocka in delar av kollektionen i deras rum. Det var extra roligt med detta samarbete, att höra deras tankar om prylarna. Alldeles särskilt för att de är varandras motsatser när det kommer till inredning. Det blev fight om en sak men inte oväntat var vissa saker självklara i Nomi´s rum ”Åh en klocka från Underlandet!”  Ett fickur i storformat så perfekt att lära sig klockan på. Och B:et. Ledbelysning, så bra! Plus valmöjligheten att använda batteri.

Hattaskarna fick bli sängbord.

Nomi har ju en gammal mannekäng sedan gammal. En från Paris som hon fick av en vän till oss. Visst är det en fin detalj men den har verkligen använts härhemma. Jag använder den när jag syr kostymer, när jag dekorerar dem eller förbereder en vintercirkus. Nomi använder den vid lek, för att låtsats haute couture, som allmän klädhängare och förvaring för halsband. Jag tänker att det är lite coolt att just kunna hänga sagolika klänningar i stor storlek även i barnens rum. Vi gjorde en liten snabb remake på denna klädställning för att få den att kännas lite mer gammal och sliten. Vi rev remsor från ett  gammalt lakan och knöt dem runt. Sedan skippade vi faktiskt höljet som satt på foten. På så vis såg det lite mer ut som en fot gjord utav sten.

Skovasen matchade snyggt med de gamla vaserna från loppis. Vintage-flirt var det!

Och vips svänger vi in i Liv´s rum. Liv hatar tapeter och bruna trämöbler. Hon älskar allt som är ljust, krispigt och ”tumblr”. Och här har vi saken som orsakade sura miner för alla ville ha den i sitt rum. Klädställningen i guld!

Skrivhörnan om Liv får välja med nästan allt från Ikea, lampan Ranarp, skrivbord Bestå och anslagstavlan Myrheden.

Med skohylla! Det mest ultimata klädställningen har just det.

Liv har en grej med att samla sina ytterkläder och skor i sitt rum. Hon är väl orolig att någon ska sno annars, men mest tycker hon det är snyggt.  Så det här med skohylla var helt enkelt briljant enligt henne. Skolådorna fick även agera förvaring och gömställe för favoritstrumpor och annat stöldbegärligt från småsyskon.

Den perfekta galgen. Eftersom klädställningen är lite högre än vad de brukar vara,  så får man lätt plats med dubbelförvaring. Två tröjor i omlott om man önskar. Smart.

En klädställning är alltid den perfekta rumsavdelaren. Nu har ju Liv ett litet rum, husets minsta men ändå så blir det ett rum i rummet när klädställningen placeras såhär ut från väggen.

Precis lagom stor plats för en 15-åring var möjligen en osanning då Liv kan sätta igång projekt som inte ryms i den här hörnan. Men det finns ju andra bord och väl ett golv.

Askar och lådor. Alltid bästa förvaringen. Speciellt där småsaker lätt svämmar över.

Så städat på två sekunder och ett stängt lock. Och supernöjda döttrar!
 
 

Mossiga morsan.


”Aha, ska du göra en time lapse”? frågade Nomi. En vad – undrade jag. ”En time lapse? Du sa ju att den skulle växa och bara bli större och större, då vore det coolt med en time lapse…” Och jag var tvungen att erkänna att jag var mossig och omodern för jag hade ju ingen aning. Efter det drog hon igenom time lapse om barn 0-13 år och solnedgångar.

Fast nej det skulle jag inte. Men det är sant att jag se om den kan bli stor. Mobilen alltså, som en buske typ.

Inte nog med time lapse grejen, när jag höll på och messade bilder till babes:en idag så råkade jag få in något som hette porträtt på min mobilkamera. Observera råkade. Helt ovetandes konstaterade jag – oh shit! Vilken bra bild det blev! Bara sådär! Jag ropade på Viggo som var hemma med feber och inte riktigt greppade uppståndelsen, ”du känns som någon som upptäckt tv:n för första gången”. Plötsligt förstod jag varför Liv vill ha min telefon och när jag tänkte efter så måste jag lyssna mer på kidsen. Ännu mer. Och jaa, nu är det här säkert sjukt gammalt för alla och någon kommer undra om jag levt under en sten. Vill helst inte poängtera att telefonen är ju typ ett år gammalt eller nåt, ett halvår kanske? Och enligt Nomi är det ”sådant man vet om man hänger med, om man är lite talang.. ja lite modern helt enkelt!” Men om någon mot all förmodan missat denna lilla finess så är det ett tips.

Och Chester han luktade på blommorna.

Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM

Stans absolut skönaste affär.

Men hur blev klockan snart tio? Och jag som inte ens tänkt på att blogga. I ärlighetens namn snurrar en workshop runt i mitt huvud ganska friskt. Blev dock överraskad när jag insåg att den 22 mars faktiskt är på torsdag och inte onsdag. Så plötsligt kändes det som vi har oceaner av tid. Våra första leveranser till välkomstgåvorna har trillat in och jag tror minsann jag måste sneek peaka lite. Men först –  en helt annan dag.

När jag hängde med Petra och Elin på stans allra skönaste lilla affär. Stan är Stockholm och adressen är Nytorgsgatan 23 B. Och affären är såklart Petra´s Betón studios. Att man är kär i den. Upp över öronen faktiskt.

Petra är ju så grym så man vet knappt inte hur man ska börja. Men hennes baby Minimocks har alltså gått och blivit Betón och resten är väl historia för de flesta. Elin där till höger är också grym, ni följer väl dem båda? Inspo på hög nivå. Tänkte berätta att Petra har faktiskt gått och blivit med blogg. Hurra! Elin bloggar redan här.  Såhär skriver Petra i första inlägget : ”I’ve decided to start a blog. It’s personal. But only my personal work related life. Not my family’s. I need to document my business path and to help you create your own. It will include guidance and support for you out there that feel a little lost in the independent business world. Are you your own boss? Great! Do you run a retail shop? Brill! Have you just started a brand? Awesome! Then this blog will be for you. I will support you being the most unique version of you.  Because that’s what it’s all about, right?!” Och jag tänker att det är Petra i ett nötskal, otroligt proffsig för att inte säga briljant, huvudet på skaft och superkoll PLUS så in i vassen generös. Så varsegoda gott folk! The Blóg hittas här. 

Den där dagen hade vi ju varit på releasen av Miss Della.

Första gången jag träffade Petra var när vi sålde Minimocks i vår affär. Efter ett tag bestämde vi oss för att göra ett samarbete, Minimocks for Mokkasin.

Alla små mockasiner fick små präglade stämplar. En limiterad kollektion där den ena hette Woods och den andra Flower field.

Alltså kolla, hur fina! Liberty-tyg och allt!

Och tillbaka till affären på Nytorgsgatan. Så fint urval. Så noga utvalt. Allt producerat på bästa sätt och enligt konstens alla regler. Den totala motsatsen till när konsumtion går överstyr. Kan vi inte bestämma här och nu att det är just såhär vi shoppar allra helst?

Där kärleken för hela alltet till och med sitter i väggarna. och definitivt i alla handgjorda saker.

Alltså jag vet, jag vet så jäkla väl hur mycket jobb det ligger bakom. Kommer ni ihåg inlägget om mina egna tankar av att driva en liten personlig butik, liksom i utkanten av de stora kedjorna?

Men just därför blir det ju såhär himla fint. När till och med en strumpa blir en skatt.

Tur för oss alla att Betón också finns som webshop. Faktiskt kan jag inte tänka mig en bättre nyföddspresent än ett par mockasiner härifrån. Själv tänkte jag införskaffa ett par woman size – ska bara välja färg först.

Som en godisaffär ju.

Hade lätt kunnat hänga där hela dagen. Och pilla på allt fint. Och babbla med Petra och Elin.

Mina gamla hoods faktiskt.

Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM