-
En tröja, en kjol, en hund och när jag trodde min sista stund var kommen.
Kära nån. Vilken vecka. Jag far hit och dit, däremellan försöker jag balansera lediga barn. Det är skidbackar här och skidbackar där. Igår var jag med flickorna i Stockholm och myste, shoppade och finfikade med kompisar. Tack rara bloggläsare som kom fram på Petrus och sade snälla ord, jag blir alltid så glad så jag blir helt rosig.
Snacka att man är i plockaretagen igen. Chester tror att allt från strumpor till gosedjur är attraktiva byten och lägger den överallt.
Måste berätta en så himla knäpp sak som hände i måndags kväll när jag varit på kurs i Stockholm. Skulle hoppa på t-banan mot Centralen från Telefonplan strax innan 21. Jag hade inte särskilt mycket tid innan tåget skulle gå så kände att det kröp lite i benen när t-banetåget var sent.
Men så kom det, fullt med folk och vi var rätt många som klev på vid Telefonplan. Dörrarna stod och slog några gånger och lyset i vagnarna blinkade av och an. Men inget sade något i högtalaren. Inte om att något var fel eller inte något alls. Sedan slog dörrarna igen och alla vagnar blev becksvarta. Sedan körde tåget, UTAN ATT STANNA! Alltså inte alls.
De susade förbi station efter station. Det var knäpptyst i högtalaren, ingen information över huvudtaget och helt mörkt i vagnarna. Vid Liljeholmen stod det still en liten stund, utan att öppna dörrarna och på skylten vid perrongen stod ”ingen påstigning”. Sedan körde det vidare genom mörka gångar, vi passerade Hornstull, Mariatorget.. och jag ringde Kristo och skrattade lite nervöst att jag satt på ett tåg som liksom skenade under mark. Och ja där åkte vi förbi Slussen och Gamla stan och sedan sa jag om det inte stannar vid T-centralen heller då vet jag inte… Det gjorde det inte. Då hann jag bli rädd och kände verkligen paniken komma som ett rätt kraftigt slag i magen. Utan att ta allt nu om panikångest så kan jag säga att instängdhet absolut triggar igång detta hos mig (det är inte en gång jag har bytt bort för små hotellrum exempelvis) . Jag har aldrig problem med just tåg inte ens när det fullproppat men mörkret och vetskapen om att inte vara benägen att öppna dörrarna satte helt klart igång något. Jag hann dessutom tänka att nu kommer det explodera på ett strategiskt utvalt ställe under mark. Precis under något viktigt. Och då stannade det. Vid Östermalmstorg. Dörrarna gick upp, fortfarande ingen som helst info och fortfarande mörkt. Jag hann på sekunden med ett tåg på andra perrongen och for tillbaka till T-centralen och hann otroligt nog med tåget.
Men sedan var jag så sjukt skakis. Det är ganska långt mellan Telefonplan och Östermalmstorg. Efteråt tänkte jag jättemycket på hur det skulle vara att hamna i någon annans händer. Som en tyst spökchaufför. Som en kapning. Det konstiga var ändå att fast jag hann bli rädd, så är det ju inte så man ringer hem i affekt och säger allt man borde säga. Jag tänker att det kanske är så när det händer på riktigt också, man hinner tänka att något händer men kan ändå inte greppa.
Det komiska var att när jag passerat T-centralen lade vi på för kristo skulle ringa SL för att se vad som stod på. Och när tåget då väl stannade en halv minut senare ringde Charlie. Jag trodde att han blivit rädd, att han hört mitt samtal hem eller något. Så jag svarade jättesnabbt, utan att lyssna,”hej Charlie, du kan vara helt lugn, allt är bra nu, mamma kommer hem snart, vi har stannat blablabla” … helt tyst i luren. ”ehhh hej mamma, kan jag få lite speltid”… haha!! Han fattade ingenting…
Den här hunden alltså. Fattar inte hur gosig han är! Som ett stort gosedjur, en liten nalle. Helt otroligt att trots all sin päls så passar just labradoodles för många som har pälsallergi.
Är för övrigt väldigt kär i den här kjolen som var min mammas på 70-talet. – Det känns så himla mycket som julafton, sade barnen idag. Och ja så mysigt men vår nu väl??
Det är ju inte så man prioriterar att hänga själv i provhytterna när kidsen har en maffig önskelista. Ärligt talat tar det på krafterna att leta jeans med en snart 15-åring… Fast jag sprang faktiskt på den här tröjan på Urban outfitters. De här var sjukt fina men hade inte kommit i butik ännu. Jag får ofta frågor om var Liv handlar sina kläder. Mest är det Weekday, Urban Outfitters och Monki. Ett tag handlade hon en del på Brandy Melville men är nu såå irriterad över att deras kläder bara görs i onesize vilket hon tycker är exkluderande, vilket hon i och för sig har rätt i. Hon har även börjat kika på vintage, Beyond retro och Humana fast det krävs ju en hel massa tålamod och tid, vilket vi inte hade igår.
Lilla knähunden.
-
Sy en fodrad presentpåse.
Att sy en presentpåse är ju så himla enkelt men känns ändå lite flott och överraskande.
Du behöver en symaskin, fint papper, silkespapper (om du vill ha den lyxigt fodrad) hålslagare och björntråd. Plus ett par saxar, en vanlig och helst en zickzack.
Den där extra starka björntråden är väldigt viktig. Såklart för att det håller bättre men framför allt att den är tjockare och därför syns bäst vid papperssömnad. Så vackraste helt enkelt.
Klipp ut två lika stora pappersark, gärna kraftigare. Vik ner kanten på ena arket som ska vara underst, för att få en flik att vika över från det övre arket i slutet. Nu kanske man har en mönstersax som ger en tjusig kant. Jag gick lite omväga i brist på en sådan och använde en zickzack plus en hålslagare som jag slog ner här och var för att mjuka upp det taggiga. Det går fint att riva också.
Att fodra påsen ÄR lyxigt. Den blir liksom lite tjock och mjuk på det viset. Man behöver ju inte men helt klart värt. Klipp nu 2 silkespapper med samma bredd som dina andra ark men dubbelt så långa. Du viker dem dubbel med vikningen uppåt mot själva öppningen. Sedan lägger du dem i en hög: Överark, silkespapper, silkespapper och underark. Silkespappret ska ligga kant i kant med det ark som har vikningen (fållen). När du lägger dem så kommer silkespappret sticka ut i underkant, klipp bort spillet.
Sedan syr du hela högen, runtom med björntråden. Inte öppningen då.
Lämna lite häng på tråden här och var. Det ska vara onoga, inget perfekthet råder här.
Däremot kan man lägga lite extra omsorg på valet av band. Har du inget band, ta ett fint tyg. Såklart kan du ha det rivet men vill du ha lite annan stil som det ovan gör såhär. Klipp tyget i 5 cm långa remsor. Pressa med strykjärn två fållar på vardera kant, fållen ska vara 0,5 cm. Sen viker du alltsammans på mitten. Stryker. Vackert band klart.
Detta var en repris. Och jag känner att det hela inte var helt glasklart. Men det är megaenkelt. Och inget är ju skrivet i sten, det är det aldrig. Så kör på känn. -
Veckomatsedel Nr 6.
Precis lagom till denna lov-inspirerade veckomatsedel som jag hoppas kidsen lagar själva så blev jag serverad en så galet bra nyhet. En lokal sådan men komsi, komsi…det är inte så långt till katrineholm ju.
I Katrineholms innerstad är vi inte direkt bortskämda med goda restauranger. Vi har en stadspark som är väldigt fin och mysig, ett stenkast från där vi bor. Där har det tyvärr så länge jag minns drivits en sunkig pizzeria. Så många gånger vi sagt, att varför i hela friden kan det inte bli stil på stället. Och vi har ju spekulerat om vad det skulle bli av alltsammans sedan kommunen valde att köpa bort förra ägaren. Så messar min mamma detta imorse ! Fy fanken så sjukt bra. Han driver ju sedan tidigare Julita Värdshus men att ha det nästgårds känns så himla bra. Så nu kollar jag på bilden ovan och tänker sommar och Katrineholms stadspark. Ändå.
När jag berättar för Viggo stirrar han på mig. Han vet mycket väl hur bra maten är vid Julita och jag vet att han alla andra dagar skulle tyckt detta varit toppen. ”jaha… fast i New York då??!!! Där kryllar det ju av exakt sådana restauranger, i varenda gathörn!” Oh no tänker jag, hur i hela friden ska jag slingra mig ur det här med NY-snacket. Som igår kväll när jag sade ” ni vet väl att ni alla fyra skulle få dela på ett rum, förmodligen ett väldigt litet” . De typ hoppade jämfota och vrålade i glädje. ”Jaaa! Och ha sådana där dubbla sängar, uppepå varann.??!! Vad heter det nu… VÅNINGSSÄNGAR!!! Jaaaa!!!” Och här har man gått runt och tänkt att ungarna värdesätter sina egna rum när de i själva verket drömmer om våningssängar. ”med en sådan liten hylla vid varje säng där man kan ha sina saker”… oh no som sagt.
Vietnamesisk nudelsoppa – 4 portioner . Ett recept som egentligen kan ändras efter vad som finns hemma. Perfekt utflyktsmat eller easy peasy som en slags picnic i vardagsrummet.- 200 gram kycklingfilé eller för vegovariant tofu – fräses i olja
- 200 gram svamp – fräses i olja
- 2 vitlöksklyftor – finhackade
- 200 gram risnudlar – bryt sönder i mindre bitar
- färsk ingefära ca 3 cm – finhackat
- citrongräs, det som är vitt – finhackat
- 1 röd chili – skär i skivor
- 100 gram pak choi eller salladskål – grovhackad
- 1 morot – skär i tunna stavar
- 4 salladslökar – skivade
- koriander – finhackad
- limeblad – grovhacka
- 2 liter grönsaksbuljong – gjord med fond eller buljongtärning
- lime i klyftor för servering
Fräs vitlöken och lägg åt sidan. Fräs kyckling alternativt tofu. Lägg åt sidan. Fräs svampen. När svampen börjar ta färg blandar du i kyckling/tofu, vitlök. Dra åt sidan när de fått smak av varann. Nu hackar och skivar du övriga ingredienser. Gör buljongen, med fond eller buljontärningar, koka upp och häll i termos. Fördela samtliga ingredienser förutom buljong och limeklyftor i behållare såsom glasburkar med lock. Eller samla alla ingredienser i liksom en stor sallad och fördela i muggar eller skålar på plats. När det är dags att äta, häll över buljongen och låt stå, gärna med lock, i ca 5 minuter tills allt blivit genomvarmt och nudlarna mjuka.
Knäckepizza
- Mellangräddat hårt bröd
- Tomatpesto eller mixade soltorkade tomater
- Chili ost plus annan favoritost, lika delar
- Topping som ruccola, hyvlad parmesan, oliver , prosciutto eller verkligen vad som helst
Lägg tomatpesto och riven ost på knäckebrödet. Grädda tills pizzan fått färg i 200 graders ugn. Lägg på valfri topping. Skär upp i portionsbitar.
Pasta Pomodoro – detta är ju helt klart en rätt i tomatsäsong. Å andra sidan är den snabb som blixten och kvalar därför in i snabba veckan.
- 2 klyftor vitlök
- 6 tomater -alltså tomaterna nu, åh!
- 1 msk smör
- 1 msk flytande honung
- 1 tsk vitvinsvinäger
- Flingsalt & svartpeppar
- Mozzarella, parmesan och basilika
Skiva vitlöken tunt och tärna tomaterna. Fräs vitlöken i smör och tillsätt honung. Rör ner tärnad tomat. Koka ihop såsen till en lite tjockare konsistens, det tar ca 5 minuter. Smaksätt med vinäger, flingsalt och svartpeppar.
Blanda såsen med pasta, dela mozzarellan och blanda med. Strö över färsk basilika. Och parmesan såklart.
Torskburgare – 4 port
- 400 fryst eller färsk torskfilé
- 1 ägg
- 1 citron – rivet skal
- 1 tsk salt + 1 krm vitpeppar
- rapsolja
Pepparrotsdressing
- 4 msk turkisk yougurt
- 4 msk majo
- 1 tsk färskriven pepparrot
- salt o peppar
Att servera till:
- bröd (gärna skivor av levain) tomater, lök och sallad
Tina fisken och skär den. Mixa den tillsammans med ägg, citronskal, salt och peppar. Forma burgare och stek i olja. Blanda såsen. Rosta brödet och servera.
Tomatsoppa – 4 port – i denna soppa kan man lägga till räkor om man vill- 1/2 gul lök – hackad
- 3 potatisar – hackade
- 1 morot – hackad
- 3 vitlöksklyftor – hackade
- 1 chili – hackad
- 4 limeblad
- 2 msk tomatpuré
- 2 förp krossade tomater
- 1 förp kokosmjlk
- 1 grönsaksbuljongtärning
- 1 kruka koriander – hackad
Till servering:
- 8 tortillabröd
- olja till stekning
- salt och peppar
Gör såhär: Fräs lök, potatis, morot, vitlök, chili tillsammans med limebladen i olja. Tillsätt tomatpure och fortsätt fräs under omrörning. Tillsätt sedan de krossade tomaterna och eventuellt lite vatten. Lägg i buljontärningen och låt koka ca 15 minuter. Tillsätt kokoksmjölken och fortsätt koka ytterligare 10 minuter. Ta upp limebladen och mixa soppan slät. Smaka av med salt, peppar och tillsätt koriander. Stek sedan tortillabröden hastigt i het panna och servera med soppan. Om du vill tillsätta räkor så lägger du i dem precis innan servering.
-
For the monday coffee.
Frågar mig hur denna skollovsvecka kommer flyta. Jobb, ett par kurstillfällen och lediga barn är alltid en intressant kombo. Men det gäller att ta det med ro. Vi får se hur jag lyckas…
Just nu kikar jag extra på själva uppbyggandet av blomster. Här är en tutorial hur Anna Potter gör en vid bordsdekoration. Om ni inte redan äger Brooklyn Flowers så är det inte dumt att slå till på ett e för en hundring under bokrean, där finns också många tips. Förresten ni måste kika på detta ytterst hållbara konstverk.
Rusta tar tapetserandet till nya nivåer. Och jag började direkt tänka på skåpprojekt.
Och en garderob nära oss i Paris. Lite som på film eller hur?!
Påtal om nya nivåer tycker jag Amelia Widell vårdar sitt MeliMeli med så proffsig hand. Att det började som en soffa och växer sakta men tvärsäkert mot ett helt concept. Älskar produkterna hon tar fram i allt från färgval till form.
Tapeten som så många undrade om syntes i Milk i en perfekt färgskala.
Och vi avslutar där vi började. Bland blomsterarrangemangen. men de lite mer sparsmakade. Räcker fint så. Från Rowen & WrenFollow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM
-
Man säger inte saker över fredagsfikat…
Tänk att en helg kan vara inget särskilt alls men ändå helt perfekt. Skrev hon snabbt för att hinna tillbaka till soffan och boken innan söndagen var slut. Jag har en sådan konstig vana när det gäller böcker för tillfället. Jag börjar, läser ganska långt, kommer av mig innan slutet, lägger åt sidan, börjar på en ny… Följden blir att jag har flera på gång samtidigt och sedan avslutar jag dem en efter en. Misstänker att vissa är pågående i ett halvår..? Som denna. Fast när det kommer till Ett litet liv så tror jag det är mer för att jag har tyckt den har varit så sjukt sorglig. Sådär så det knyter sig ständigt i magen och jag börjar gråta. Kanske är det därför jag inte kommit till slutet ännu. Just nu är den så hemsk så jag sväljer och sväljer och världen utanför existerar inte. Och jag har svårt att släppa det grymma när jag slår igen den. Ja, det är en bok men den sätter sig vill jag lova. Så till den djupa grad.
Från det ena till det andra. Vi råkade säga över fredagsfikan att ”tänk om man skulle prova att flytta till New York för ett tag” Egentligen grundade sig det i att jag pratat med en vän på förmiddagen om samma sak, sedan pratade vi lite om Jennifer och det ena gav det andra. Det hela var helt enkelt ett samtalsämne över fikat. Trodde jag.
Sedan var det igång. ALLA var superpepp och undrade om vi inte kunde göra det. Flytta alltså. Och de var så pepp att jag framåt lördag kväll var tvungen att ryta till att sluta tjata om NY nu, vi ska ju inte flytta imorrn?! Varav de i nästa sekund diskuterade hur Chester skulle klara den långa flygresan och kisspauser..?! Nomi är den som är värst och har spelat alla låtar där ordet New York ingår, hon har tagit engelskakurser framför datorn och slänger sig med fraser som ”give me a hug”. De har funderat på att vården inte är gratis. Och det väldigt jobbiga med Trump såklart. Nomi uttryckte något om att hon saknade Obama och att i New York avskydde alla ändå Trump.
Nomi kan verkligen inte prata om något annat. Vi har sagt flera gånger att det är inte bara att flytta. Inte något man gör i en handvändning. Men hon lyssnar inte på det örat. Hon vill helst bo vid Times Square för ljusets skull och blinkandet ”men Dumbo” ser fint ut (och jag insåg att hon surfat runt rejält). Och de där med vänner, kära familjen och saknad, den biten känns allra enklast. Vi kan prata varje dag och det kommer kännas som vi sitter bredvid varann. Sedan kan de hälsa på. Alla kommer vilja hälsa på. Sedan frågade jag varför Liv grät den gången vi nämnde att flytta till Skåne men inte nu… Hon tittade på mig som jag kom från en annan planet.. Skåne jämfört med New York??!!! Vad är det exakt du inte fattar?
Och Chester då. När han väl hade tagit sig dit så skulle han absolut älska hundgårdarna, ”det ser man ju på honom”… Jaha, där ser man.
Så det har drömts längre än någonsin tidigare. Nomi är nog den mest drömmande i den här familjen. I hennes tankar finns inga hinder. Absolut inga.
Det mesta hindret idag var väl en kladdkaka. De bakade två kladdkakor som blev en i över en timme. Vet inte precis vad de gjorde.
Jag har faktiskt börjat städa mitt rekvisitaförråd också. Eller snarare hela källaren. Jag har tagit en meter i taget och bestämt mig i förväg för att vara nöja med det lilla. Jag är nästan fascinerad över min egen stökighet, haha! Nej, jag är ju inte direkt stolt över egenskapen mer bedrövad i hela fascinationen över hur man kan röra till det.
Någon har suttit här hela helgen. Tonsättning pågår.
Kladdkakan blev i alla fall klar några timmar senare.
Jag sade ju att hon inte kunde släppa det.
”Tagga livet, tagga NYC….”
Sådärja. Vi taggar väl alltsammans då och drömmer vidare…
Skön söndagskväll! Själv samlar jag ihop mig för att ta mig igenom ett helt annat liv. Visst är det märkligt med böcker. Någon som aldrig funnits där som dessutom är fiktiv kan kännas så verklig och sätta en i sådana känslostormar. -
Jag har ett lyssnatips till dig – Kriget om din uppmärksamhet.
Idag vill jag egentligen bara tipsa om en grej idag. Förutom lördagsmyset då men det har ni ändå hoppas jag. Jag fick nämligen ett lyssna-tips av Maria som jag träffade häromdagen i Örebro.
Så otroligt intressant, det näst senaste avsnittet av Kropp & Själ i P1 – Kriget om din uppmärksamhet.Så intressant och skrämmande att jag nu haft långa föreläsningar för mina barn. Och ni fattar ju intresset… som uteblir. För det första går de in i försvarsställning, nästan så nära kränkthet man kan komma utan i själva verket vara det. Som om de tar det hela personligt. Å andra sidan är de en generation som verkligen inte vet om något annat. Som har varit i den uppkopplade världen ända sedan de föddes, oavsett om de inte ägt en egen mobil förrän 10 år senare. Sedan förstår de ju , nu kommer det igen. Mobilförbudet. I den här familjen är de där förbuden minst sagt ogenomtänkta, det är oftast jag som hört någon alarmerande forskning, drabbas av panik och agerar i affekt. Och samlar in allt vad skärmar heter, gömmer dem, så pass bra att jag inte hittar dem själv sedan. DET har hänt tusen gånger… ”mamma, var lade du min mobil?…” och jag har ingen aning. Sedan är den borta i tre veckor. Minst. Å andra sidan uteblir ju katastrofen av detta faktum och får helt motsatt effekt i slutändan, än vad de från början befarade.
I bland är vi dock mer sansade när det kommer till skärmtid och restriktioner, fast såklart är det inte våra mest populära drag när det kommer till vårt föräldraskap. Å andra sidan ser man effekten ganska snart och jag vet att barnen också känner den trots att de aldrig skulle erkänna det sådär direkt. Vår senaste grej har varit insamling av mobilerna även våra egna vid 18 varje dag. En annan grej som vi ska prova nu är att ställa in wifi i huset, att det går ner under en viss tid. Jag behöver inte ens gissa irritationen som kommer uppstå.
Själv är jag rätt analog, paradoxalt nog för att kallas influencer, Ni som följer mig på instagram märker det tror jag. Ibland ”tar jag mig i kragen” och lägger ut massor av inlägg och stories, men det hör absolut till undantaget. Jag vet att det genererar högre rankning i synlighet men jag kan inte leva så, det tar för mycket från mig personligen. Det kräver en hel massa energi av mig. Jag postar mitt inlägg och stänger ner. Jag kollar nästan aldrig min feed på instagram, istället gör jag då och då så att jag går in på specifika konton som inspirerar mig och kollar igenom dagar och ibland månader. Scrollandet har aldrig varit min grej och jag måste aktivt bestämma mig för sökandet. Det är exakt så jag gör när jag hittar intressanta länkar hit till bloggen. Jag tar mig i kragen och bestämmer mig för en tid att surfa och leta, det kommer aldrig till mig per automatik.
FB är jag usel på och jag är aldrig där.Jag delar mina inlägg från bloggen automatiskt, that´s it. Och jaa, jag har missat saker. Jag lider inte av det så men det kan vara allt från festliga inbjudningar till sorgliga saker som händer. Om jag fick välja så skulle jag inte finnas på FB överhuvudtaget (kan dock inte separera mitt företagskonto från det privata) bara för att vänner och bekanta ska förstå att jag INTE ser den vägen. Nu kan man ju tro att jag ska veta om någon hamnar på sjukhus, en hund blir skadad, någon separerar och i allra värsta fall att någon dör. Jag vet inte sådant via den vägen, så är det första stället det annonseras ut på så har jag ingen aning. Häromveckan hade jag ”missat” att min kusin väntar barn. Och jag hade uppenbarligen varit ovetande om det i flera veckor. Vet inte hur många gånger jag fått frågan ”men såg du inte på facebook? ” Nej, jag såg inte på FB, kan du vara så vänlig att ringa mig och berätta nästa gång. Men i allmänhet är det ju inte så det ser ut. Jag har suttit på möten där man kräver en messenger-grupp och jag hävdar att jag kommer missa. Någon säger att du kan ha på notiser och då kommer inte missa. Och jag säger att det vill jag inte, jag hatar notiser. Då är man bakåtsträvande och korkad. Typ.
Som sagt, programmet då som ni borde ägna en timme till inom det snaraste. Ni kommer slås av det otäcka i hur genomtänkt allt är. Hur någon verkligen har designat för att ta uppmärksamhet från din hjärna. Hur det från början är genomtänkt i det yttersta och megasmart genomfört med grund i forskning och beteendemönster. Men det megasmarta har ett pris, ett så pass högt att högt uppsatta tech-skapare nu hoppat av och varnar för vad de skapat.
Avslutningsvis. ALLT är inte otäckt med uppkoppling. Långt ifrån, mycket långt ifrån till och med. Jag tror bara vi måste ha klart för oss hur det funkar, vad det gör med oss och vad priset är. Utifrån det kan vi använda det på bästa sätt. Och där tror jag inte det handlar om att bästa sätt är så du själv känner är bäst. Jag tror vi många gånger behöver lite krass vägledning här för att förstå det. Att väldigt många inte inser det ”bästa sättet”. Att en tydlig medvetenhet är första steget. Företaget Time well spent var ett av de första som tog detta längre. I Sverige finns en motsvarighet i Timewellspentsweden. Och lördagslyssningen då – skriet från Silicon Valley – Kriget om din uppmärksamhet. -
Slängkyss.
Mest ett fredagshej och hopp om en fin helg! Och härligt sportlov, det är över hela landet väl? Och enligt mina barn åker ALLA till fjällen utom vi. Så kan det vara. Men är med stor säkerhet denna fredags största påhitt. Hursomhelst hittade jag en massa rosenbilder från i somras då vi besökte den här familjen.
Du får se det som lite pausmusik denna fredag. Roligare än så blir det inte just nu.
Som en bukett till dig och dig… Det kan väl i alla fall vara fint nog.
Eftersom jag bara bloggar blombilder så tycker ni jag ska läsa dagens, årets klokaste inlägg. Eller man skulle kunna säga att det är ett måste att klicka sig vidare hit nu, med detsamma! Så jädrans fint Emma, som sagt. Min idol var det.
Någon annan som reflekterar modigt och transparent är denna tjej. Känner igen varenda ord där om affär, viljan att göra skillnad och det banne mig inte är lätt. Och ett satans slit. För övrigt skrev jag ett inlägg om detta när jag valde att stänga ner en affär.
Weronica drar till med veckans svep på ett alltid lika utomordentligt vis. Och eftersom jag bommade Erdem för HM (hur många gånger bloggade jag inte om det i förväg??!) så ska jag inte göra detsamma med HM´s nästa Conscious Collection som hon skriver om. Den skriker mitt namn och eftersom jag har blivit lite smått besatt av Dalarna och karin larsson så är det väl just det. Kolla bara här, de två grönmönstrade klänningarna. OHHH!
Sommaren, åh den sommaren. Och lilla Borisen.
Slängkyss en fredag!
-
Spagetti med räkor, citron och ruccola. Världssnabb!
Lite fredagsmiddag då! Vi är ju löjligt förtjusta i att äta plockmat om helgerna. Som att man liksom aldrig blir klar. Äta, prata, äta, prata, äta… Kan man inte bara ha det precis så?! Oftast är det ju meningen att plocket ska mynna ut i en pasta eller så. Det är jag också så perfekt att allt man börjat äta passar ju utmärkt till pastarätten också. Om tex pastan är vego så kan ju salami-ätarna piffa till med det. Och parmesan, oliver och nötter är ju bara att kasta på. Men ofta så är vi för mätta när vi ska börja laga den, det har hänt typ hundra gånger, så då får den får vänta tills dagen efter. Men OM man orkar en pasta efter plocket så är denna supergod. Det får jag inte vara inte mastigaste laget med grädde och sådant. Eller det finns väl ingen lag på men lite tungt i slutändan så att säga. Det här receptet kommer ursprungligen från Jamie Oliver. Tror jag. Och jisses vad sugen jag blev på lite matkollektiv igen, måste ringa runt på direkten tror jag. Strax innan fin vän på hemmalunch. Då blir det blomkålssoppan från denna Veckomatsedel. Snabbaste lunchtricket. Det var värst vad allt handlade om mat nu. Jag fick en kommentar häromdagen om att det här med recept kanske inte var så hejdundrande inspirerande ändå. Att det redan finns så många och att man oftast har miljarder med egna kokböcker. Det är ju verkligen sant men jag fungerar lite så att TROTS hela nätet är fullt av recept och jag har världsmånga kokböcker så kommer ändå frågan – vad ska vi äta till middag?! Då gillar jag när jag får inspon sådär på dagen och aktuellt utan att behöva leta eller bläddra. Sedan är ju inte recpetet i sig särskilt unikt, det håller jag verkligen med om. Man kan ju liksom inte uppfinna hjulet flera gånger om. Mer att så ett frö om inspirationen till middagen och vardagsgisslet när det kommer maten. Det var som Elin sade häromdagen, när du skrev om receptet om Morotssoppa så gjorde jag just morotssoppa fast ett annat recept, en vegansk. Det är lite så jag tänker att inläggen om recept ändå kan komma till användning. Man får en liten inspokick liksom. Jag kan mycket väl ha fel, det kanske är helt bedrövligt trist. Men jag kör på ett tag till, det verkar vara uppskattat. Älskar allt från bilder på tomma grytor och historier om nöjda familjer som provat recepten.
Spagetti med räkor, chili och citron – 4 port- 500 gram spagetti
- 2 vitlöksklyftor, finhackade
- 1-2 torkade röda chili, smulade eller 1 färsk chili, finhackad
- 400 gram skalade räkor
- 1 litet glas vitt vin
- 6 mixade soltorkade tomater ( eller 2 msk tomatpuré)
- 1 citron, rivet skal och saften
- 2 nävar ruccola, grovhackad
- havssalt, svartpeppar, olivolja
Gör såhär: Värm ca 3 msk bra olivolja och lägg i vitlök och chili. Lägg i räkorna när vitlöken börjar ta färg och fräs någon minut. Lägg sedan räkorna åt sidan. Tillsätt vinet och tomatmixet, sjud ett par minuter. Koka pastan parallellt, som du förstår går denna rätt blixtsnabbt att göra. När du häller av pastan i ett durkslag – spara lite av kokvattnet. Häll i pastan i såsen, pressa över citronsaft, hälften av ruccolan och lite av kokvattnet om du tycker konsistensen känns för tjock. Smaka av med salt & peppar, lägg i räkor, strö över rivet citronskal och resten av ruccolan.
-
Gone fishing.
Jag har haft ögonen på australiensiska Pony Rider i flera år, ända sedan vi skulle ta in dem i Mokkasin affären. Förutom att de gör så galet snygga saker så gör de bilder som ger mig så mycket inspiration. De producerar dessutom på ett hållbart sätt och för vidare kunskap och det lokala hantverket. Som man ju gillar.
Senast postad i deras journal är denna supercharmiga stuga? Koja? Jag vet att det är fel ord. Man kallar det Cubby house. Eller cabin. Hursomhelst skulle jag inte ha något emot att hänga där en dag eller för alltid om man nu möjligen inte har snö utanför huset. Killarna som driver Castle and Cubby (hej du härliga inspiration för lekstuga fast så mycket mer än bara så, wow!) och Sheree Commerford som driver instakontot och tillika företaget Captain and The Gypsy Kid, har gått tillsammans och skapat detta magiska. Miljövänligt och flexibelt att förändra om familjen växer. Kanske som lekstuga från början, till att bli tillflyktsplats för tonåringen eller gäststuga. Och psst! När jag skrev att väggbonader är mer utav en trend i LA och Australien var det bland annat Pony Rider jag syftade på, kolla här!
Photography: Sam Elsom for Pony Rider
-
"springa omkring och fånga är för lamt för mig…"
Sitter i en solig tågvagn påväg till Örebro. Jag far rätt mycket nu men det är fint farande. Ser våren vakna utanför fönstret, varvar Frida Hyvönen och Amanda Bergman i lurarna, mailar hit och dit och tycker att jag kom till en klok insikt på morgonkvisten. Allt under tandborstandet. Är överförtjust (not) i mitt sätt att uttrycka de där plötsliga insikterna till min man. Mitt i tandborstandet vet ju alla vad det innebär, inte helt lätt att prata då men man vill ju liksom få ur sig det där kloka. Innan man glömmer alltsammans.
Hursomhelst så var det lite såhär… Insikten om vad ensamt jobbande gör med mig. Jag behöver en sidekick, en kollega, en samarbetspartner. Vilket jag ju så ofta har, i alla projekt jag hamnar men de där dagarna när jag verkligen är fast på min kammare. Typ. Blä och fy och usch. Jag vet att jag måste ha de dagarna, jag redigerar ju bilder framför min stationära dator, skriver helst i tystnad och även viss planering och koncentration. Men jag är inte ensam och stark. Jag behöver bollblanket, samtalen, spåna och landa i närheten av någon annan. Det kan vara via telefon, skype men jag behöver liksom samtalet för att må bra. Inte det konstanta babblandet men varvat under dagen. Sådan är jag. Då är jag allra bäst. Vilken tur att jag har en plan.
Bra med insikter. När man väl landar dem. Jag gör det oftast i duschen. Egentligen borde jag lära mig att när hjärnan står still eller tankarna snarare huserar på farlig mark och det är lätt att snärja in sig, ta en dusch. Minns den gången jag insåg att jag var tvungen att anställa någon. Jag tog en söndagsdusch och allt blev glasklart. Jag ringde Linn och resten vet ni. Jag behöver oftast inte så mycket betänketid. Note to self – glöm inte duschen, haha!
Har ni sett att FGL har slagit upp porten till sin nya butik! Smashing tjejer! Nu verkar i och för sig den polka-dottade klänningen vara slutsåld men så många fler. Och den här ska jag slå till på inom kort. Fick många frågor på stories om den här blusen, en favorit.
Fattar inte vad jag samlar på mig keramik just nu. Speciellt de där hemmagjorda, som tex ”Bosse” och ”Gunvor” har gjort.
Fattar inte det faktiskt. Har man liksom drejat på där hemma i stugan och så blir det så vackert. Glaserat och mönstermaxat. Man har lite att lära där på drejskivan. Och åh vad vi måste sätta igång att styra upp vår lilla drejstudio. Det där lät flott för egentligen är den i tvättstugan, haha!
Känner ni igen det här ytterst kreativa magasinet? Så proppat med pappper i olika former, kreativt, pyssligt och inspirerande. Bra presentbok till någon som är lagd åt det hållet.
Spanar lite bebiskläder nu. Inte för egen räkning utan för kommande jobb. Så fin sweater i mjuk frotté.
Det här var ju så fint, kolla in Moon bootie!
Det mest spännande blogginlägget jag läst nyligen är detta. Jag. Vill. Också. Ta min familj och göra exakt så.
Nuså, dags att ta den här dagen på bästa sätt. Älskar detta citat av Mia Skäringar Lazar ”det är så många tårar och ångest, det är frustrationen och känslan av att inte få nån jävla ordning på dagen, att stå utanför och undra hur alla andra kan ”leva så lätt”” och så drog hon till med ett citat på det. Ja det får absolut knyta ihop det här blogginlägget. Det satte orden på allt jag menade där i början… Det är absolut en skallning av dagen som krävs mellan varven.