-
Drömfångaren – Jennifer.
Picture: The Way We Play
När jag visade Viggo, Caprice i huset på Bali, så dog han en smula. Alltså!! Vilket ställe!! Alltså!! Packa väskorna. Vi drar, Nu. Varför kan inte bo sådär? Varför kan vi inte bo på Bali??
Ehh, ja varför inte. För att din mamma inte är lika stencool och modig som Jennifer Jansch. Jag har skrivit om Jennifer och hennes Bag-all så många gånger här på bloggen. För att affärsidén är briljant, produkterna sagolika och för att hon helt enkelt är en förebild i väldigt mycket. Läs hennes bok, efter det kommer du tänka att världen är din.
Och Bali tänker du. Jag trodde de bodde i New York. Eller var det möjligen på Ekbacken? Allihopa är sant på sitt vis men nu har familjen alltså flyttat till Bali och The Way We Play har visat ett gäng bilder från något så coolt att ögonen ramlar ur. Jennifer visar ännu mer bilder på huset på sin blogg.
Ja och nu är det ju inte så att familjen lider brist på vackra hus. Här är där de bor och kika runt på Jennifers blogg så kommer du hitta massor med bilder om äventyret, om skolan som var anledningen till att familjen flyttade (kolla här också, Isabelle har varit där), alla dessa supergenerösa svar på läsarefrågor (vet ingen som är så generös som att dela med sig som just Jennifer), var man hyra huset som visas i första bilderna. Jennifers blogg är precis så pepp som man upplever henne. Att kika in på deras liv är ju som att leva äventyret själv. Tack för internet liksom. Då kan ju låtsats lite, att man var sådär modig.
I somras bodde familjen dock på sitt sommarställe i Sörmland.De hade lämnat sitt New York och planerade för fullt flytten till Bali. Vi var där på en fika, i en minst sagt härlig värld.
Att komma hem till någon man aldrig träffat men landa mjukt i köket är ju bara fint. Jag älskar de här oplanerade mötena. Även åt andra hållet så att säga, när det dyker upp någon härhemma när man minst anar. Barnen spelade Uno.
Och jag kände ju redan första minuterna att här ville man ju hänga länge, jättelänge. Men nu var vi ju liksom bara på genomresa.
Så himla härlig familj och då träffade vi ända bara hälften. Här är Celeste och Cappi.
Ingen ängslighet råder här.
Jag hade egentligen inte tänkt att ta några bilder men jag kunde verkligen inte låta bli. Och övervåningen, den var som en saga med tusen klänningar och sovkojor. Jag grämde mig lite när vi kom hem att jag inte fotograferat mera. Fast då hade jag inte fått alla fina samtal. Inte så svårt att välja då.
Hela Ekbacken är sagolikt och allt man drömmer om när det kommer till sommar. Här finns ett helt reportage om huset, se och dröm.
Jag blev så pepp av det här mötet. Jag tror att vi alla blev det.
Att få modighet serverad såhär direkt gör att man liksom fattar hur det hänger ihop. Själva livet liksom. Att man många gånger kan skapa sig möjligheter och att man kan uppleva det man drömmer om. Det allra mesta hänger på att våga. Att saker sedan kan ta lite omvägar, att det inte alltid är spikrakt och glasklart, det hör liksom till.
Sedan ska man inte tro att något är enkelt och en piece of cake. Det kan nog alla med egen business skriva under på. Men ändå så värt det i slutändan. Jag kan verkligen varmt rekommendera Jennifers bok om hennes resa med Bag-all. Så mycket pepp och så många goda råd. Och så väldigt personlig. Finns både på engelska och svenska. Hittas här.
En annan dag hade vi besökt Bag-all´s butik i Stockholm, på Roslagsgatan 21. Vi sålde ju påsarna på Mokkasin när det var alldeles nytt, skrev om det här med rubriken Please reuse – waste reduce. Idé är fortfarande detsamma men Bag-all har vuxit till något superstort med butiker i flera länder och sedan i somras även i Stockholm.
Så många påsar nu!
Och där kom jag ju ihåg vad Nomi önskade sig i julklapp.
Här var butiken alldeles ny. Nu håller den öppet mån-fre 11-18 och lördagar 11-5. Gångavstånd från Odenplan om du inte hittar i Stockholm.
Och det HÄR älskar jag! Man kan sätta monogram på alla produkter! Och som om det inte vore nog kan man också lämna in vad man vill till butiken för ett personligt monogram. Kläder, handdukar, kuddar, jackor eller precis vad som helst. Coolt!!
Det var ju en självklarhet vad Nomi skulle monogramma!
Visst vill man äga en sådan här maskin! Goals.
Där satt den.
Sortimentet har vuxit enormt och det känns som det finns liksom inget stopp vad som kommer härnäst. Kolla bara dessa svarta ryggor med guld monogram! För att inte tala om de nya påsarna för bebisar.
Många produkter är så smarta. Som den här för örhängen och småfix. Mina tjejer har den.
Förutom monogram kan man göra personligt med pompoms, band och pins.
Vissa saker är bara gulliga.
Den här väskan används i tid och otid. Till stallet, skolan och på aktiviteter. Liv har en helt enkel fast med dragkedja, som är på sale nu såg jag. Hon har sitt namn monogrammat och har den proppad med pins. Själv äger jag denna med mitt namn. Då jag aldrig packar lätt, ni vet kamera, dator och allt som väger , kan jag intyga att den håller för väldigt mycket. Inte bara snygg alltså.
En liten länklista då.- Bag All
- Instagram @bagallsweden
- Instagram @jenniferjansch
- Bloggen Jennifers resa – senaste inlägget Starta eget tips!
Och vad är det här för modernt!! En insta shop, är jag helt vilse eller är det alldeles nytt?! Så coolt!
GRL POWER i ett nötskal. Hela alltet.
-
Strax innan midddagen bloggning.
Pjuu fredagkväll. Vilken smågalen vecka. Men fin ändå. Hittade en jul utan snö och tänker att i det stora hela är det alldeles strunt samma. Nomi sade nyss: – Åh jag längtar efter vi ska ta julbilder! – Åh, sade jag, ja jaa! Det är så fint att göra det! Fast det brukar vi väl aldrig göra??? sade hon. Hon menade djurbilder. Djurbilder som i hästbilder! I galopp och barbacka. Och flygande hopp. Och så jag då mitt i alltihop, fotografen. Den livrädda för hästar. Som inte längtar efter djurbilderna. Vad är det för fel på tomtebloss?
Vad har ni för helgplaner? Jag funderar på att gå upp jättejättetidigt och avsluta allt jag ska. Sedan kan jag ju ta jullov! Det måste väl vara värt det. Man jobbar ju bra där innan gryningsljuset. En pepparkaksdeg borde jag blanda ihop så vi kan baka när andan faller på. Sen känns det som en helg i megarace. Så himla mycket som händer såhär års. Varför är det så, när januari är seg.
Och så borde vi fundera på det där med julklappar… Alltså det är på riktigt. Vi har inte ens börjat fundera. Samtidigt vägrar jag drabbas av någon slags köphets, vilket det skulle kunna bli såhär i sista minuten. Nepp, man får tänka lite smart tror jag… Håller med Malin, våga vägra julklappsberg.
Lite länkar då:- Titti, min granne här på Femina, har besökt Unicef katastroflager, världens största. Intressant och viktig läsning.
- Fredagssvepet, ingen fredag utan Weronica
- Intervju med Cissi Wallin på p1, du modiga kvinna
- Tyckte de här spelen var så fina!
- Trumslinga av toarullar, gulligt!
- Men sluta är det sant, kan man göra en sådan här!
- Och så ska jag lyssna på Billgren Wood. Ny podcast, heja er! Och grattis oss.
Och trots den galna veckan. Då jag tittar till höger har jag faktiskt klätt en stor ljuskrona med en massa gröna kvistar. Det brukar jag göra på julaftonsmorgonen, men nu behövde jag göra den till ett jobb. Julcheck ! Jag satte granris med ljusslingor på trappen ute. Det har jag tänkt på i 4 år ungefär men aldrig fått till. Julcheck! Jag har hittat nästan alla våra fårskinn och lagt ut på strategiska ställen. De brukar aldrig bli hittade. Julcheck! Vi har redan ätit mintkyssar, polkakäppar och en chokladask. Så vi nästan har tröttnat. Julcheck! Räcker fint så. Nu är det fredagsmiddag! Fin helg till er, kram Sofia -
Fredagsmiddagen.
Vi hade ju ett matkollektiv som kanske var en av våra bästa idéer hittils. Såklart måste vi dra igång det igen. I alla fall, i vår familj är det aldrig jag som står för middagstipset. Är det inte Kristo så är det någon av barnen, fast de verkar som sagt kunna äta tacos alla dar i veckan just nu. Hur som helst är ju inga maträtter något nytt under solen direkt, det ska ju långt till att man kläcker värsta matinnovationen. Men det är ju själva påminnelsen man vill åt så därför tänkte jag att fredag förmiddag kan få vara lite mattipsig här på bloggen. Alltid är det väl någon som inte har fredagsmiddagen inhandlad…
Det här lasagnen är himla lätt. Och god. Plus att den känns lite lyxig fast den egentligen inte är det.
Laxlasagne
1,5 liter bechamelsås + 3 pressade vitlöksklyftor + 1 krm muskot + salt (1,5 liter mjölk, 75 gram smör och 1,5 dl mjöl är rätt bra proportionerna för såsen)
12 lasagneplattor
500 gram räkor med skal – skalas såklart (musslor om man gillar – hemma hos oss har vi det inte)
3 tomater – skivas tunt + salt och peppar
200 g färsk spenat – fräs hastigt i olivolja
450 g färsk lax – skär i tärningar ca 2x2x1 cm. Det är ju en smaksak men gör inte för stora bitar då man liksom vill täta ihop lasagnen
1/2 kruka färsk timjan – hackas
1-2 dl riven ost
Och så ner med allt i en form, varvat med lite finess. In i ugnen. Kolla lasagneplattornas kartong för tid och ugnsgrader.
Serveras med grönsallad, helst granatäpplekärnor, rödlök och tomater.
Bilder vi tog för No 74 en vintrig dag förra året.
Pictures: For Numero 74
-
De spridda tankarna om samarbeten, rekvisita och en haltande valp.
Det här med samarbeten och i influensers må vara en het potatis. Den potatisen tänker jag vända och vrida lite mer på en annan dag. Till saken är att jag ÄLSKAR samarbeten. Tiden är förbi när vi betalades i prylar. Och utan omsvep genom samarbeten får influensern sin lön. Det är så det funkar. Om någon tror att allt är en slump, att vi tackar ja till höger och vänster så är det, för de allra flesta, i branschen EXAKT tvärtom. Inget samarbete är på något vis en slump. För mig funkar det ungefär såhär:- Jag får en förfrågan.
- Jag sätter mig in i själva varumärket som samarbetet gäller. Jag läser på om produkten, tjänsten eller vad det är som ska lyftas.
- Jag vrider och vänder på det, många gånger tar det extremt lång tid. För mig är viktigt att jag kan stå för samarbetet till 100 %. Ibland är det solklart från början, ibland är det svårare.
- Jag vill kunna se ett samarbete som något större än just bara en slags reklamplats. Kunna inspirera och ta allt ett steg längre. Jag skissar på om det är möjligt och hur jag på mitt sätt skulle kunna göra det specifika varumärket intressant och inspirerande för mina läsare.
- Jag önskar att ett samarbete alltid ska bli något extra. Bra bilder, inspirerande text och gärna också att man kan se min stil och mina tankar tydligt. Helt enkelt att jag står bakom.
- Jag tackar lika ofta nej som ja. Ibland hänger det på en skör tråd och då tackar jag hellre nej än ja. Så funkar jag, men alla bestämmer helt själva hur man vill göra där. Såklart.
- Jag tycker man har ett ansvar som influenser. Å andra sidan är det bara jag själva som kan bestämma hur stort det ansvaret ska vara och hur långt det sträcker sig. Det ska ingen annan berätta för mig. För hur man än vrider på det så handlar det om att vi alla behöver en lön för att försörja oss, eller hur?
Men som sagt. Jag sade ju att jag älskar samarbeten. På det viset får jag möjligheten att få en lön genom att dela med mig av något jag tycker är inspirerande, viktigt och intressant. Något jag gärna vill sprida vidare till mina läsare. Jag får dessutom sätta min prägel på det och det är värt hur mycket som helst. Tänk om jag liksom bara fick som en affisch att spika upp på mitt ställe. Egentligen samma sak men det här är så mycket roligare.
De senaste dagarna har jag gjort några samarbeten som ni ska få se längre fram. Jag tänkte vi kunde kolla lite på rekvisitan!
Jag letar nästintill alltid rekvisita på loppis och i de lokala secondhandbutiker. Mina favoriter här är:Att jag väljer att leta second hand beror främst på att det blir personligt, jag vill inspirera till återanvändning. Att det dessutom är ett av mina bästa sätt att hitta inspiration kommer på köpet.
Hästen har inte varit i jobb. Nomi fick den i kalendern, den behövde bara en ny svans för att återfå sin glans.
Här syns tre nyinköpta props som jag köpte hos Maria på Gotland . En liten mortel i gjutjärn, en spatel i samma material och ett par mått. Det vackra lite böljande fatet snodde jag hemma hos mina föräldrar. Lånade såklart, det är min andra bästa grej för rekvisita.
Små keramikvaser för en tia styck, balanserar på den finaste danska keramiken. Den matta, ockrafärgade tonen är perfekt. Trådar och band känns som det mest onödiga att konsumera nytt. Och ja fatet och vasen är på lån. Minns dem från när jag var liten, tyckte de båda inte var de snyggaste. Men nu!
En liten ströare. Alltså kolla detaljerna! Den tvinnade ståltråden, trähandtaget och formen i sig. Betalade en femma tror jag, varför gör man inte exakt såhär idag och man har en sil-fabrik. Säljtips!
Stjärnorna sålde vi i affären. I år verkar de inte finnas i mässing men fina ändå, liten och stor.
Lånevas och loppiskarna. Och nytt jutesnöre lagom till jul.
Den här kannan är så fin. Älskar färgen och strukturen.
Bruksföremål var ju helt klart vackrare förr, så är det bara. Barnen älskar den här vispen. De tycker den känns high tech och sjutton resor roligare än elvisp. Överlag så hittar man väldigt mycket i besticklådorna på loppis. Som bestick, slevar och smart i rostfritt och trä.
Krukan med den perfekta färgen från Gränsfors. Kristos bästa kavel är en sågad rundstav.
Inte förrän jag såg besticken på skärmen insåg jag att de är namnpräglade. Såklart att denna uppläggningssked ska hamna hos Esther. Funderar på hur ofta jag har missat namnen på baksidorna.
Vi ta rekvisitapaus och pratar lite Chester tycker jag. Idag har vi suttit hos veterinären i två timmar och röntgat det lilla knäet… Lilla gubben fick lugnade och slog ihop som en stock. Åh vad det skar i hjärtat när vi bar runt på honom, där på djurkliniken, i famnen. Han har haltat i ett par dagar och vi kunde inte förstå varför. Förmodligen har han bara slagit till knäet när han röjt och lekt. Inget farligt men nu vila i en vecka. HUR vilar man en 3 månaders valp????
Alltså. Jag höll på att få ett smärre nervsammanbrott. Rekommendation med vila, ha tråkigt, inga trappor, bara koppelpromenader. I en vecka alltså. När jag minst anande idag hörde jag små snabba tassar från övervåningen. Såklart hade han rusat upp där jag inte hade koll och när han märkte att jag upptäckt buset blir det såklart sju resor värre. INTE SPRINGA, BARA GÅ!! Tjena… Han for runt i alla rum och livet lekte. Hältan var som bortblåst (för en stund) och hur sjutton fångar man en valp??? Hjäääälp, hur ska det gå med veckovilan?
Våra finaste skärbrädor av en gammal planka som legat ute i ur och skur under flera år. Jag frågade min systers svärfar en midsommar, du har ingen vindpinad gammal bräda som ligger och skräpar? Sedan filade, oljade och stilade Kristo till dem.
Ni vet väl att gamla gjutjärnsmortlar är ganska så exakt lika alla dessa lervaser. Och funkar prima.
Torkade bär och växter att samla på.
Korgar från Beton (har ni sett Pinocchio-kollektionen !) och Maria.
Så avslutningsvis mitt bästa stjärnfynd någonsin. Eller mina tre, vågar knappt inte säga det men jag har tre…! Bästa stjärnformen, öppningsbara och hängbara. Yes, det var lite spridda tankar om samarbeten, som jag knyter ihop längre fram, hur man kan leta rekvisita och den haltande lilla valpen. Oj, nu hojtar någon ”Han springer som en gaaaaalning!!! Mamma du sade ju att han inte fick hoppa!!!” Mmmm, hur gör man? Lugna valptips emottages tacksamt. -
Mellistips eller till tacon…
Jag måste repristipsa om ett så himla gott bröd. Inte levain. Inte långjäsande och surdegar. Säkert inte något direkt nyttigt över det. Inte nanbröd och heller inte tacobröd. Fast det går att använda på samma vis. Och det känns 70-tal eller barnen skulle nog säga 80-tal eftersom de är helt insnöade på det årtiondet just nu. – Tänk den som hade levt på 80-talet, så chillt allt verkade. -Åh, mamma du ser ut exakt som mamman i … Ja ni fattar vad de är fast i väl. Trots att jag inte ser den självklara likheten, jag som jag tyckte att jag hade lite mer Agneta Fältskog lugg a´70-tal. Men jaja, gillar era barn också Stranger Things? Eller gillar du serien? Själv är jag ju för feg att kolla eftersom mitt eventuella tv-sällskap redan har kollat allt i sträck.
Men brödet då. Det är liksom lite Hajk över det. Min mamma kallade det Stamp. Någon kanske säger tunnbröd. Fast på låtsats. Men här är receptet i alla fall. Och snabbt går det.
2,5 dl filmjölk
5 dl vetemjöl eller rågsikt
2 msk socker
3/4 tsk salt
3/4 tsk hjortronsalt
Blanda filmjölken med hjortronsalt. Sedan blandar du i resten. Kavla ut till 1/2 cm tjocka, runda (så gott det går i alla fall) kakor. Gräddas i torr stekpanna på svag värme. -
140 sidor härlig klokhet i Ett hem med omtanke.
Ida Magntorn gör de absolut finaste av böcker. Ett hem med omtanke är verkligen inget undantag. Så otroligt fin och inspirerande! Bilarna är fantastiska i sig och texterna är HELT underbara. Ida har ett speciellt sätt att skriva som är är enkelt att ta till sig. Det kan vara saker man vet med sig sedan förut men när Ida får det på pränt blir det alltid så glasklart och peppande. Boken handlar om personliga hem fast det är inte bara ren och skär inredningsinspo utan fokus är hur får skapar vi ett funktionellt och estetiskt hem och samtidigt tar hänsyn till vår miljö. Hur inreder vi för att spara vår värld till nästa och nästa och förhoppningsvis alla nästkommande generationer.
Det är mycket att tänka på. Samtidigt finns det inga genvägar eller svepskäl till att göra tvärtom. Det fina med boken Ett hem med omtanke är att inget känns svårt eller omöjligt. Jag skulle nästan säga att det känns som den absolut enklaste vägen att gå, åtminstone om man följer Idas råd och tips. Bara kapitlet om hemgjort rengöringsmedel känns lätt som en plätt och absolut görbart, En viktig bok och sedan det vackra på köpet. Låt oss kika lite:
I inledningen påminner Ida oss om att vi lever över jordens tillgångar. ”Världens totala befolkning skulle behöva resurser från1,6 jordklot och vi här i Sverige motsvarande 4,2 jordklot för att täcka det vi gör av med.” Jobbig fakta ju, asjobbig till och med. I boken fokuserar Ida på hur vi kan förhålla oss till detta när vi inreder. Hur vi kan tänka klokare i stort sett allt som rör vårt hem. Hur vi kan minska på slit och släng. Hur vi ska sträva efter en helt cirkulär ekonomi. Vi får lära om viktiga begrepp, koldioxid och de 5 B:na…
Ida guidar oss genom hemmets alla rum och alltsammans är varvat med de vackraste av bilder. Om köket, så mycket inspo var det här. Miljöboosta, skafferiet och hur var det nu med det nya köket, det splittnya? Var man verkligen tvungen att slänga ut hela köket och byta ut rubbet? Här är förövrigt Cattis sagolika hem innan hon flyttade till ön, den bilfria.
Och blommorna, fredagsbuketten och krukväxter.
Plastbantarlistan är strålande. Och vi tipsas om sopsortering. Avslutningsvis i just det kapitlet får vi små tips om det viktiga myset också. Detta känns typiskt Ida, det kloka och livsviktiga blandas med det vackra och superestetiska i en självklar mix. Det är nog därför allt fastnar så bra.
Och maten. Och att odla hemma, måltider, lördagsvanor och matsvinn.
I boken får vi inspiration om sovrummet, garderoben, tvätten och vardagsrummet.Belysningen har ett eget kapitel och badrummet likaså. Och vi snackar städning, second hand och prylar. Allt med samma upplägg och fokus.
Ännu en gång slås jag över hur mycket en bok kan rymma. 140 sidor maxad inspo på så många plan. Det är coolt på något vis. Att öppna en pärm, bli fast och sedan studsa ur soffan full av inspiration för både förändring och stil. Tack Ida, du har gjort det igen! Ännu ett julklappstips mina vänner. Känns som jag är tomten i år. -
Det är så enkelt att vissa julklappar gör skillnad.
Idag sätter jag in 4000 kr till Cancerfonden och det är er fina förtjänst. Minns ni när vi på ett par timmar samlade ihop detta genom smycket You are my shining star.
Till er som fortfarande inte fått medaljongen eller andra smycken ni beställt så skickas de sista idag. Vi har ju stängt affären för fler leveranser innan jul för att ta nya tag i januari. Ibland gör tillfälligheter och tidsbrist att man väljer att göra vissa drag. För många tycks det kanske konstigt såhär i juletid och liksom inte säljhetsa ända in i kaklet men vi har alltid ett val och var tvungna att prioritera det som fungerade bäst.
Det här med gåvor som ger till någon annan på samma gång ligger mig varmt om hjärtat. Såklart. Det är aldrig svårt eller krångligt och kom ihåg att det aldrig är den stora summan som är den viktiga. Den lilla gåvan är lika betydelsefull. Alltid.
Jag vet att många familjer har olika traditioner av julklappsspel på julafton. Vad sägs om att byta ut prylarna mot att lägga gåvor till olika organisationer i paketen? Kanske ändra sin spelregler innan om man nu har sådana. Jag lovar att det känns skönt i magen på julaftonskvällen att veta att man, istället för den där inte alls så livsviktiga och förmodligen helt oönskade prylen, gjort något för någon annan. Vi har provat…
Nedan följer ett urval. Men vill du tipsa, kanske finns det någon som gör skillnad lokalt eller någon organisation som inte alls är så stor och synlig. Lämna gärna ett tips i kommentarsfältet!
- Musikhjälpen – årets tema är: Barn är inte till salu
- Stadsmissionen – 300 kr ger en matkasse och 100 kr ger rena underkläder eller strumpor, sådant som vi annars tar för givet
- SOS barnbyar – en famn helt enkelt
- Röda korset – 103 kr ger någon en filt, mat och rent vatten i en hel månad
- Childhood – köp ett armband och förebygg sexuella övergrepp mot barn
- Ung Cancer – köp ett armband till och gör skillnad för unga vuxna som lever med cancer
- Lite kalabalik – ett sagolikt örhänge där 20 % går till SOS barnbyar
- Frälsningsarmén – genom ett gåvokort ger du möjlighet till julmatkassar för fattiga familjer, ge barnen en julklapp och bjuda in ensamma människor
- WWF – rädda hav, djur och vår värld
- Naturskyddsföreningen – klimatet, havet, hållbarhet, skogen, mot miljögifter
- Barncancerfonden – förutom att ge bidrag finns en gåvoshop
- Unicef – så många paket för barnen som behöver det mest. I december dubblas dessutom varje krona du ger och hjälpen blir ännu större
- BRIS – en julstjärna för att ge alla barn en god jul och en trygg vardag
- Friends – för att vi måste ta mobbning på allvar
- Rädda barnen – paket i olika storlekar för mat, skola, lek och sova under en filt i vintern
- Clowner utan gränser – ge en lindrande skrattsalva för barn på flykt
- Action Aid – 245 kr och du ger bort Mensskyddet och på så vis stärker flickors rätt till utbildning
- Erikshjälpen – hjälp flickor att fortsätta skolan och välja sin egen framtid
- Vi-skogen – Plantera träd i östra Afrika, förbättra klimatet och ta människor ur fattigdom. Så söta armband av acaifrön.
- Hjärnfonden – Med flera nära och kära med epilepsi så ligger denna forskning mig extra varmt om hjärtat, då jag vet vilket kämpande det är. Hjärnfonden lägger också stor vikt på forskningen kring psykisk ohälsa
- Läkarmissionen – för säkra förlossningar och stoppa könsstympning
De allra flesta organisationer har ett fritt val av summan du vill ge. Och glöm nu inte att samma summa som lite tomteskum och ett par julmust är stor skillnad i många delar av världen.
-
Jag har så många fina julklappstips i år!
För en tid sedan fick jag en sådan himla fin sak på posten. Eller snarare en väska. Som egentligen är två väskor. Som också är en cykelkorg. Och även den perfekta skötväskan, då det som sagt är två i samma. En korg att hänga på barnvagnen och en väska att lyfta ur. Jag hade spanat in den tidigare men blev så himla överförtjust då jag fick den i mina händer. Så smart och vacker på en och samma gång. Väskan heter Pako och kommer såklart från Form nomad design studio som drivs av Elin Josefine Olsson.
Josefine är en svensk designer som studerat på Saint Martins konst och designskola i London. Under sitt sista år på skolan skrev hon ett slags manifest som löd ungefär såhär: My aim is to work with art and design in developing countries together with local craftsman, making objects for a contemporary audience, by finding inspiration in other cultures and their history.
2012 flyttade hon till Vietnam och resten är väl historia kan man säga, en fin sådan.
Varje väska är ett helt unikt hantverk. Väskan är helt igenom handgjord av Pakofolket i Vietnam.Hela projektet är ett mycket nära samarbete mellan denna minoritetsbefolkning på Vietnams högländer. Folket som Josefine samarbetar med bor i en av Vietnams fattigaste provinser och jag tänker att det är så himla fint att sådana är samarbeten föds. Hur mycket det gör för en befolkning där möjligheterna inte är så självklara. Att man på det här sättet får föra ett hantverk vidare och hur det gynnar människorna som lever där. Så betydelsefullt och såsom hela världen borde producera.
Egentligen önskar jag att varje produkt jag behöver i min vardag skulle produceras på just det här sättet. Att veta att något jag äger också gör skillnad för andra. Att jag genom att köpa något också vet att det ger tillbaka där det behövs.
Väskan kan alltså användas på flera olika sätt. Eller väskorna snarare. De är designade som ett set men kan också användas separat. Vi kikar hur:- Om jag haft min korg på cykeln kan jag med en enkel handvändning fästa den i tygväskan och bära den som på första bilden.
- Tygväskan är superrymlig och rejäl och kan absolut användas precis som den är.
- Kombinationen korgen i handen och tygväskan på axeln är nog den jag använder mest. Framför allt för jag cyklar till affären och småhandlar på det viset.
- Och bara korgen! Absolut vackert! Precis lagom storlek för att liksom kännas som en stilig väska och inte en strandväska typ.
Älskar formen.
Funkar finfint även i snöyra. Tillsammans med Liv´s röda basker som sadelvärmare.
Ser ni det övre spännet? Det kan man fästa om man vill. Smart. På så vis undviker man liksom att grankvistar, ägg eller mjölkpaket skumpar ur i cykelsvängen. Menar hon som inte alltför sällan råkat ut för exakt detta missöde.
Med två läderremmar fäster man korgen. Antingen på sadeln, annars på styret eller för all del på barnvagnen för den som har en sådan. Dessa läderremmar kan du även ta väck helt när du väljer att bära korgen som den är.
Ännu en årets julklapp. Tycker det känns så himla bra att tipsa er om sådana här julklappar. Jag vet ju exakt hur glad vissa saker gör mig, ni vet som kameraremmen. Älskar när saker i vardagen får mig att tänka sådär lite då och då, att oj vad fint det är. Och i det här fallet inte bara vackert utan också himla smart. Och viktigt med tanke på produktionen. Kika gärna här på hela produktionsprocessen! Direkt från Vietnam. Väskan finns alltså här och kika gärna på instagram för mer inspo. -
Julklappsfixeriet.
Egentligen borde man ju ta en julklapp om dagen. För det är ju himla älskvärt med vackra paket. Så man hinner dona och fixa. Det kreativa inslagningslugnet brukar inte infinna sig ett paketrace kvällen innan julafton. Uhhh…det tar ju alltid längre tid än av man tror. Hursomhelst lite paketinspo är aldrig fel.
Är så himla glad att jag i år har en massa tapetprover från den här kollektionen . Tapeter är lyxigt och det papper som tål att sparas från pekat till paket, hållbart.
Fast ibland så. Då har vi lite inslagningsbord hela december. Sådär bra att ha när andan faller på. Förra året var det så.
Att printa ut sina egna bilder och använda som etikett är en present i sig.
Exakt så är det ju med paket som är lådor. Att själva lådan är lika mycket present som innehållet är självklart.Och att varenda skokartong kan bli tjusig med tyg eller papper klistrat på.
Leta lådor och askar på loppis är ofta framgångsrikt. Det finns så många fina lådor, kartonger, chokladaskar, flugförpackningar , cigarrlådor och annat med stil. Ibland kan de behövas fixas lite lätt. Som den ovan, när vi skickade systersmycken. En gammal låda för bestick. Lossa på tyget, ta bort själva kartongdelen där besticken vilar, lägg i lite vadd och limma ihop igen. En tunn tråd eller ett band i kanterna täcker eventuell limrest.
Notböcker från loppis är vackert papper.
Och bläddra i de gamla banden som ligger i de dammigaste hörnen. Så många blad som är de som de vackraste konstverk.
Egna etiketter av lera gör man enkelt. Gillar den vita leran.
Kavla in lite spetsduk.
Det magiska steget.
Tryck ut rundlar.
Gör hål och torka ett par dagar.
Julkulor som dekoration må vara ömtåligt men lite skatt över det.
Vira pepparkaksformar med remsor. De äldsta formarna är vackrast, bara som en påminnelse.
Happy julklappsfixeri nu då!
-
åh snö!
Idag hade de här lurviga en hel hög med uppassare då skolan hade ledigt. Till allas lycka kom ju dessutom snön! Är dock en aning tveksam på om underbart inte är kort… Alltså, detta med två hundvalpar, två syskon är bra fint. De röjer ju järnet, har hur kul som helst och så är de så himla gulliga mot varann. Som här. En sekund innan kopplade Chester av vid mina fötter. Iris hade istället somnat direkt på köksgolvet. Men så vaknade Chester till, tassade bort till syrran, pussade henne på nosen och lade sig bredvid och somnade om. Så jäklarns gulligt så man smälter.
Lunchen fixade de själva.
Vad är det med tacos egentligen? Kan de äta det varje dag?
Så många mini-ekar nu. Precis lagom till presenttider. Kanske hittade vi den bästa eken med de frodigaste ekollona. Annars var den här planen perfekt. Både och kanske.
Har en svaghet för juliga notböcker.
Estrid går på samma skola som resten av gänget så hon sov över från igår.
Kostymerna från Katrineholms 100 årspromenad ska på repris. Förra året gick 10 000 personer en ljuspromenad på nyårsaftonen och vi hade gjort kostymerna. Ett sannerligen fint uppdrag. Nu är det alltså dags att avsluta året på samma vis så jag putsar, syr lite och fixar glittret. Nomi har uttryckt en stark önskan att gå först så vi får väl svänga ihop något tjusigt.
Jag tror att jobbhetsen i magen mest beror på att dagarna är korta nu. Tänk från sommaren då man kan fotografera till 10-snåret. Nu är ju det naturliga ljuset absolut väck vi halv tre.
Älskar vårt hus när snön kommer.
Det är ju inte Västerbotten direkt. Det jobbiga är att vi har lämnat en del ute under snön. Den kändes så långt borta.
Känns som våra buxbombuskar kommer vara obefintliga efter den här julen.. Fast man kan väl säga att man ansar?
Så många stjärnor som inte har hamnat där de ska.
Utestjärnan, snön och blommor på kylslagen plats. Att titta ut nu i mörkret är ju helt magiskt. Älskar verkligen snön. Ljusslingorna utanför verandan är liksom inbäddade i som snöbollar. Kanske borde man slå på alla julcylindrar som finns nu. När tid är. Snötid.