DAILY LIFE,  FOOD & DRINK,  INSPIRATION - CHRISTMAS

Det oregisserade.


Och så var det storbaket. Det totalt oregisserade. Förvänta er inga snygga pepparkakstilleben här nu. Man lägger liksom inte sin fokus där när man inser hur snabbt en plåt pepparkakor gräddas, när vissa anser ha mästerkocksskills och julsångerna dånar ur högtalarna. Chester sov sig igenom hela kaoset, tur var väl det… Det var alltså såhär vi startade jullovet, exakt på eftermiddagen efter skolavslutning.

Det enda viktiga är en schysst pepparkaksdeg. Vi har mammas gamla recept och det är perfekt. Så pass perfekt att jag var tvungen att röra ihop degen en totalt okristlig tid, natten innan. Men värt det. För det hänger ju på själva kavlandet. Om det funkar så kan man har hur många ungar som helst på bak.
Pepparkakor

  • 600 g socker
  • 3 dl sirap
  • 3 dl vatten
  • 1/2 kg smör
  • 2 tsk kanel
  • 2 tsk ingefära
  • 2 tsk nejlikor
  • 2 msk bikarbonat
  • 1,5 kg vetemjöl

Koka upp alla kryddor, socker, vatten och sirap. Smält smör och tillsätt. Blanda vetemjöl och bikarbonat. Tillsätt till resten. Sen är det bara att ställa i kylen, helst ett dygn. Om man gör jättemycket deg så kan man baka pepparkakor i en hel vecka, för degen håller sig. Jag fick ett tips här på bloggen att byta ut ingefäran mot kardemumma. Det glömde jag såklart på småtimmarna men kardemumma är ju aldrig fel.


För ett lyckat pepparkaksbak: polkagrisar, massor av mått och en hel del kavlar. Sedan löser sig resten.

Och eftersom vi inte har en enda lampa just nu i detta rum var ju mängder med ljus det enda raka.


Så många historier vid detta bord. Lika så bra att avhandla höstterminens viktigaste för att se framåt mot 2018.

Vissa körde masstillverkning. Och perfektion.

Andra roade sig med annat.

Ett typiskt oklart pepparkaksmått.

Som sagt. Vissa i sällskapet gick en aning överstyr.

Men det visar ju sig en stund senare.

Men Svea kom starkt mot slutet.

Även i kristyrsvängen. Älskar hennes unicorn. Viggo fick prestationsångest. Men lyckades med en haj i tomteluva och den oklara med ben och armar till höger.


Typ tusen pepparkakor senare.

Här har jag resignerat totalt. Kidsen har tagit över rubbet. Det smälts socker som de aldrig gjort annat.


Hej julefrid. På riktigt. Att det sedan kommer lite kaos på köpet må vara en världslig sak.

Alvin ville göra sina pepparkakor till porträtt.


Liv i egen hög person.

Jag lämnade köket för en stund.


Och när jag kom tillbaka:
-jo fast det här är väldigt smart, det har jag sett på Hela Sverige bakar!
-jag med, det blir alltid bra, som glitter på något vis.
-så man stänker liksom neråt golvet??
-jaa exakt!
-som man gör med färg?
-mm, det är liksom bara att snärta till med sleven!

Fast eftersom jag kände att själva stänkandet och snärtandet kunde hamna lite varstans var jag faktiskt tvungen att säga nej. Fast då hade de någon annan variant på lager. Och jag mindes från när man var liten, håll er på avstånd från det smällheta sockret! Men ohhhh nej, jag behövde inte oroa mig, det här hade de koll på. Stenkoll.

Älskar att de två ambitiösa har tryckt in sig på få tomma centimeter som fanns.

Innan det krasade helt utan anledning.

Nomi´s hus däremot, skulle inte krasa. Förmodligen aldrig med den smälta sockermängden. Lite mer skevt än de andras kan man kanske tycka. Lite oklar takdekoration. Men det är säkert något de sett på Hela Sverige bakar.

Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM

2 Comments

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *