-1
archive,date,qode-social-login-1.1.3,qode-restaurant-1.1.1,stockholm-core-1.1,select-theme-ver-5.1.8,ajax_fade,page_not_loaded,menu-animation-underline,wpb-js-composer js-comp-ver-6.0.5,vc_responsive

Midnattsbloggning.


Ack så uppe i varv. Ska strax lägga huvudet på kudden och slumra ut till årets sista dag.Idag har jag jobbat inför ljuspromenaden imorgon och ordnat det sista med kostymerna.

Två kronor skulle bland annat göras och det är ju lätt som en plätt om det inte vore så att smältlim tydligen kan ha olika kvalitet, kan det ens ha det?

De sprayades vita och fick hängtorka i äppelträdet.

Här var jag egentligen ganska klar med Nomis och Estrids kostym men så var ytterligare en liten kompis sugen på promenad.

Man kan ju inte säga nej. Så två kronor blev tre. Krås och annat fick fixas ihop. Så nu blir sex kostymbärare, nio! Det kanske är en Katrineholmstradition som är på väg att skapas. Fin ändå! Och jag är väldigt förtjust i att vår stjärna hänger på tre kvart, haha, julen igenom och jag lovar att jag glömmer fixa den imorgon också.
Sweet dreams!

Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM

Lite flätor till nyår?


Tänkte jag kan passa på att frisyrtipsa så här dagen innan festligheter de luxe. Åh kolla Chester när vi hämtade honom, så pyttis! Nu är han så stor ju! Fyra månader snart! Frisyr var det, gjord av Sarah. Henne ska ni får veta mer om en annan dag. Det är Sarah och hennes familj som köpte det här huset, flyttade till Karlskrona för ett halvår men egentligen bor i Stockholm. Hursomhaver är hon i alla fall en av mina bästa vänner. Som om det inte vore nog med det är hon även en av mina största inspirationskällor, att hänga med henne är som att få miljoner idéer och klokheter serverade som på ett aldrig sinande löpande band. Hon är dessutom grym på att måla tavlor och gammal frisör till på köpet.

Liv och Nomi vill ALLTID ha flätor. Inte för att de inte kan själva men det är väl lyxigare när jag gör det. Och ja, jag är ju också gammal frisör men flätor har aldrig varit min roligaste syssla. Då är det annat med Sarah, som ber om att få fläta till barnens stora lycka.

  • Dela upp håret i mittbena. Från hårfästet till ända bak i nacken. Sedan delar du de bägge sektionerna i två, så du har totalt fyra sektioner. De främre sektionerna börjar mitt på huvudet och till främre hårfästet. Fäst alla sektioner var för sig med snodd eller klämma. Sätt barnet som Liv sitter och börja fläta i ena sektionen nacken. Dela in sektionen i tre delar.

  • Fläta en utbakad fläta. Jag flätar liksom ”fel” så därför blir alla mina flätor utbakade per automatik. När man gör utbakat så lägger man ju slingorna liksom under flätan istället för tvärtom.
  • Du plockar en hårslinga från höger, låter den gå under själva flätan och lägger den på mittslingan. Sedan tar du en hårslinga från vänster, under själva flätan och lägger den på mitten.

  • Den bakre sektionen flätas hela vägen så att säga. När du kommer där håret släpper från botten så fortsätter du att fläta ända ut. Så till vänster här finns alltså den främre sektionen kvar som oflätad som du ser på högra sidan.

  • Bägge nedre sektionerna flätas. Sedan låter du flätorna hänga och lossar de övre sektionerna. De sitter fortfarande kvar i sin snodd. Vira dem runt flätorna. Som knutar.

  • När du gjort dina knutar runt flätorna ser det ut såhär.

  • Sen fortsätter du att göra knutarna tillsammans med flätorna.
  • Fäst med klämmor.

  • Håll alltid koll framifrån att det ser rakt ut och att knutarna är lika stora.


Klart! Inte helt lätt att förklara i skrift, här borde jag ha ringt Sarah för hon är så bra på förklaringar. Men fråga om det är något oklart.

Nu dags att att göra två kronor av grenar. Märkligt jobb man har…

Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM

Kan detta vara alla tiders sötaste inslagning?


Idag fick Nomi en sådan himla fin present av sin kompis Tyra. Så fin så jag bad dem göra om själva proceduren framför kameran. Mycket ska man vara med om med en mamma som bloggare… Men i alla fall, förstår ni hur bra jag har det? Inspiration högt och lågt vareviga dag. Nomi fick en nöt. Tyra sade åt henne att hämta en nötknäckare.

Och titta, i nöten låg ett smycke! Vilken grej va?

Tyra berättade att hon haft sönder nöten lite varsamt, inte med en nötknäckare. Sedan lade hon i presenten och limmade på locket med limpistol. Så söt idé! Och nöten i sig är ju så fin, världens tjusigaste förpackning! Och vem har en aning? Tack för nöten liksom.

Och vi sade att det nästan var som kinesiska lyckokakor. Frågan är vem som fått det mest lyckade meddelandet när det kom till den saken.

En badanka.

Sedan var jag ju tvungen att ta den där nöten en extra sväng. Tyra sade ändå att jag kunde behålla den. Tänkte att man kanske kunde använda det hela på nyåret! Som bordsplacering i hemlighet. Eller lyckokakor till alla gäster.

Lekdrottningen Flora har ännu en gång postat fina tips inför nyårslekar.  Som leken som hon döpt till ”tid för eftertanke” tex. Där skulle man kunna förbereda en nötskål liksom. Då blir det ju ännu mer glittrig och högtidligt för en sådan fin lek. Egentligen får man ju plats med ett helt litet nyårsbrev i en valnöt. Vi brukar faktiskt göra som brev med barnen varje nyår, där vi skriver lite om vad var och en tror om det kommande året och så. Och så klistrar vi igen för att öppna om ett år. Då kan vi ju limma ihop nötter istället! Festligt!

Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM

Det handlar om dukade bord.


Jag vet att det dukade bordet inför nyår kommer komma till i en rasande fart då jag jobbar in i det sista. I år kommer vi var sisådär 20 som samlas och lite oklart ännu så länge då Liv´s inbjudningar svävar lite i det blå fortfarande. Hursomhelst är det inga problem då vi har plats för ett långt bord. Min bästa inspo är fortfarande ett par år senare detta långbord, med udda bord och utan duk. Tycker det är så himla vackert. Tror dock inte på bordfynd i brådrasket.

Our Food Stories är alltid fenomenala på finfin inspiration. Har ni sett den sagolika juldukningen?

Att dras till det rustika och enkla nyår till trots, ser jag inget problem med. Idag är kanske hetaste tipset till live inspiration att Elsa och Sofia snackar dukat bord i Nyhetsmorgon klockan 9.40 och 11.07. Där kommer de prata om sin podcast BillgrenWood som i senaste avsnittet just avhandlar dukade bord, här lyssnar man på den!  Och tre dukningar utlovas.

Från det ena till det andra kan det kanske räcka med att våga annan färg på ljus.

Textil är alltid mjukt och varmt men vid vackra träbord kan man ju önska lite både och.

Ett tunt, skirt tyg låter ju också det vackra bordet synas.

Många gånger vill man ju det totalt motsatta och när det kommer till duk är fortfarande mitt bästa tips linne  på metervara, Aina från Ikea.  Finns i natur, grå och vit. Tvätta gärna innan och stryk inte.

Sista tipset får vara mitt eget. Som den gången då vi gjorde sex meter bord dagen innan nyår. Här är inlägget hur vi gjorde. I allt från brädval, mått och bets.

Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM

Inför vintercirkus!


Det är repris på Nyårspromenad i vår stad. Och kostymerna vi gjorde till förra årets 100-årsfirande ska användas ännu en gång sånär som på lite ändringar och uppfräschningar.

Nomi har tjatat om att själv få vara kostymbärare. Såklart. Får man gå först i ett led på 10 000 personer vill man ju inget annat… Hon har fått sin kusin med på tåget. Vi bestämde att en cirkuskjol skulle tömmas för vinterfeeling.

Den helklockade kjolen är enkel att sy. Beskrivning finns här. Det blir ganska mycket tyngd i kjolarna av själva fyllningen så en fluffig tyllkjol under är bra. Eller för all del en krinolin.

En valps paradis. Bland glitter och fluffbollar. Chester var egentligen portad på nedervåningen.

”Så satisfied”


Vi sydde alltså ännu en.

I brist på snö och iskristaller.

Nu ska jag sy ytterligare en tyllkjol också…

Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM

När allt annat tråkade ut mig så damp det ner en tapetleverans!


Alltså, den är tapeten är ju magisk!

Som man bäddar får man ligga sägs det ju. Och det som göms i snö är detsamma som det där man stängde lite för tidigt innan julhelgen. Hursomhelst så har jag inte jullov. Men som en fin överraskning i brådrasket damp det ner allra vackraste tapetleveransen! Alla, man, barn och kusin häpnade över det fina. Inte Liv då men det hade jag inte förväntat mig heller. Hon avskyr våra tapetserade rum och påstår att hennes sinne blir deppigt värre av att vistas i mörka rum. Så kan det mycket väl vara, men jag tror att det är mer åt revolution som sig bör när man är 14.

Men kära hjärtanes det var den vackraste! Raphael av Sandbergs, limiterad färgställning till förmån för UNHCR.

På förmiddagen sade vi hejdå till julbordet. Sedan hade jag väl mest tänkt att byta ut det gröna i ljuskronorna inför nyårskalaset.  
Men jag var bara tvungen att hänga upp en våd på väggen.

Jag är inte blå när det kommer till tapeter. Inte när det kommer till kläder. Det är såklart att det slinker in ett och annat som man faller för, som vår absolut kära soffa för några år sedan. Men inte alls som Kristin, definitionen av blå.

Kan inte se mig mätt på träden, på stammarna som är i djupt guld och trädkronorna som får mig att vilja somna i en skog.

Och ljusstaken som jag blev så himla kär i när Maren Ingeborg bloggade den efter att ha varit på Matilda & Nathalies workshop.

Jaha, nu vill jag ju ha den i vårat megastora sovrum. Som ju i och för dig fungerar som studio med kalkfärg på väggarna, och pudrigt på en annan och en helt salig röra. Så fatta lugnet… Fortsättning följer.

Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM

Annandag jul.


God fortsättning! Hoppas ni känner som jag, efter att ha varit som invirad i mjukt fluff de senaste dagarna. Bara sådär skönt seg, att man inte förmår sig med något mer alls än att läsa en bok på sin höjd.  Så himla fina dagar, mysigt och varmt bara. Inte så mycket kamera heller och därför ingen jul-i-huset-dokumentation detta år.

En sned stjärna må vara en världslig sak. Så pass att den överlevt hela julhelgen på samma vis, inser jag exakt i denna skrivande stund.

Det väntades och väntades på Nomi som var på julaftonsridning.

Det var regnigt och dystert men väldigt mysigt.

Ibland stör jag mig på alla saker som ligger och dräller men oftast tycker jag att det är perfekt. Letade kort att skriva till mamma och pappa och hittade de snyggaste som jag köpte för 1 krona styck någon gång. Korten förr var tjusigt värre. Med tassels, tvinnade snören och massor med blad att skriva på.

Till sist kom hon hem. Eftersom hon åkt redan 7.30 så hade alla väntat med julstrumpeöppnadet.

Och det sista kalenderpaketet som resulterade i att leta 17 paket fulla med sysselsättningen för hela julhelgen. Krympplasten var en total hit av samtliga och leran. De har knappt lämnat köksbordet, vare sig hos mina föräldrar eller hemma.

Så sen frukost men eftersom vi hade lyxen att fira julafton hemma hos mina föräldrar i år var det helt okej.

Och därför hann jag snitsa ihop en låda en kort stund innan julfirandet.

En gammal schacklåda fick tapet och kantband. Och vår överraskning slogs in i linne och bokmärken.

Hemma hos mamma och pappa är julen som den alltid varit. Likadana julpynt som när jag var liten. Fint tycker jag.

Lite så jag själv vill ha det, att plocka fram lådorna från jul till jul.

Utsikten från mitt flickrum.

Och vi åt så god julmat och bara hade det fint, lugnt och mysigt. Tack för den julaftonen som kändes lite som när man själva var liten.

Julemys tär på krafterna.

På juldagen skulle vi vara hos oss tillsammans med mina systrar och deras familjer. Och mamma och pappa.

Eftersom jag lovat mig själv att myset var prio ett denna jul så räckte det fint med att flytta mässingshängena från önsketrädet till små kvistar som jag ändå hade haft hela december.

Och vi åt och åt, några var fastklistrade vid köksbordet och gjorde krympplastsaker i långa rader, 18-åringen spelade gitarr på ovanvåningen i flera timmar, andra mixade musik, julklappsspelet gick ovanligt lugnt till, valparna for runt och trivdes finemang, Nomi och Estrid startade företag. Ja, lite så. Perfekt jul. Ha en fin fortsättning på annandagen nu, kram!

Hästar, hästar…

Blundar man som är det samma sak som man inte syns, eller hur var det nu?

God morgon! Och asch då, vi hade ju glömt att tipsa om finaste sängkläderna från MiniRodini. Å andra sidan hittar man ju varumärket på en massa återförsäljare och egna butiker även en dag innan julafton. Så bra julklapp till barnen, det här med bäddset. Helt klart super-användbart och de älskar ju att få bädda fint på julaftonskvällen. Kanske det enda sättet att få dem i säng på dagen man aldrig vill ska ta slut.

Nomi fick välja och såklart – hästar! Mini Rodinis hållbarhetstänk är för bra för att inte tipsas om. Sängkläderna är 100 % ekologiska, GOTS och Fairtrade-certifierad bomull. Där sover man gott. Hela kollektionen ser man här.  Det är bebisfiltar, örngott och sovpåsar i flera olika mönster.

Nomi som imorgon ser fram emot sin första julaftonsridning! Och har en pappa som anmält sig till nybörjarkurs inom kort. Dags att styra upp myset nu!
Förresten några fina länkar en dag som denna:

  • Gillar Sandras topplistor på böcker. Blir så lässugen.
  • Flora kör en grundlig instruktion på Lappleken! Så bra, aldrig mer några oklarheter.
  • Elsas nyårsguide går ju liksom inte av för hackor.
  • Tack Sofia för lunchtipset.
  • Och tröjan som Liv borde fått i julklapp. Tredje bilden uppifrån.

Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM

Lite jul.


Vaknade så tidigt imorse av en illamående valp. I vanlig ordning hade han väl smaskat i sig något oklart ifrån trädgården. Tror att det är de där bokollona han tycker är så fasligt goda.. Jaja, han somnade om och jag fick tassa upp i mörkret och jobba undan lite. Det kändes smart såhär i juletid. Det är något visst med att röja undan pappershögarna från blotta åsynen. Vagga in sig själv  som om något inte fanns, för att plocka fram det lite senare. Sådär efter lite jullov. Var först pepp på att hinna ALLT. Men insåg att det lika gärna kan vänta. Och har jag stängt den nedersta boxen på mitt svarta skåp är det som bortblåst trots att man kan skymta det bakom glaset. För övrigt gav jag ju bort en blå svala till någon där den passade fint. Men kolla jag har en ny! Får se hur länge den hänger oss mig…

Egentligen känns de små ekskogarna mer våriga men de är så fint gröna just nu.

Titta vad min mamma kom med häromdagen. Här snackar vi min barndom på hög nivå.

Julkyrkan! Hur många gånger har jag inte tänt och släckt den där och skruvat upp den lilla speldosan.

Hittade bara en av tre julljusstakar. Känns oöverstigligt att leta efter de andra två på evighetsvinden.

Solen sken så fint idag. Tacksam över den då snön är väck.

Är ju inte så pyntig av mig men tänk vad lite röda band och bjällror kan göra.


Vi har ordnat gran och klapparna slår vi in i morgon.

Titta vilken liten överraskning  som låg i botten på kartongen med kyrkan. En liten domherre i trä. Dessa gamla julpynt är ju helt älskvärda. Vi brukar ha träden fulla av domherrar såhär års. Små röda bollar. Hoppas ni har funnit julfeelingen och ligger på sofflocket och käkar knäck just nu!