ÖSTERLEN

Byvägen 35.


På morgonen innan den stora valpöverraskningen åkte vi och åt frukost i St Olof på Byvägen 35. Först och främst vill jag meddela att denna pärla har öppet året om torsdag – söndag 8-18 förutom en stund i januari då det är stängt. Man kan äta frukost, luncher, fika och köpa bröd ,det är såå gott och väldigt mysigt. Som ett andra hem. Undrar just hur många andra hem jag tycks mig ha på Österlen…

Jag tänker att jag älskar den här tiden på året ännu mer än sommaren. Lite vemodigt kan tyckas men man vet ju med sig att det bara är en stunds vila. Skönt på något vis.

Hur fin hörna? Om jag vore en soffa skulle jag vilja vara exakt så. Viggo sade förresten häromdagen ”om inte du hade träffat pappa och fått oss hade du helt säkert varit en kattkvinna, du skulle alltid burit en stor hatt översvämmad med blommor och om kvällarna skulle du sitta på din balkong och prata med dina katter, typ nitton stycken…” Jag tyckte det lät lite som Mademoiselle Oiseau ”ja det var ju så jag tänkte, att du skulle vara som hon”. Kunde absolut förlika mig med tanken trots att det där med de nitton katterna kändes en aningens småjobbigt med tanke på hur jag for runt med endast två valpar i huset.

Jag tycker att vi här och nu kan bestämma att alla brickställ ska vara gamla bakplåtsvagnar. Brickställ är kanske bland det fulaste annars. Men det här är ju så fint. Faktiskt tänkte jag köpa en sådan bakplåtsvagn en gång, den var petrolblå till färgen och sjukt fin. Jag kom bara inte på exakt vad jag skulle med den till. Fattar inte hur jag tänkte där, hade ju räckt att ha dem som hylla om jag nu inte hade tänkt att samla brickor.

Jag pratade en del med supertrevliga ägarinnan (hela personalen är jätterar) och jag var så imponerad över hur de drev detta ställe. Så mycket kärlek och klokhet. Som med öppettiderna. Trots att alla fattar att ett sådant här ställe kan vara öppet alla dagar och timmar i veckan, allra särskilt en österlensk sommar, hade man redan från början bestämt att öppettiderna är torsdag-söndag, varken mer eller mindre. För att hinna andas också och så var det ju faktiskt så att livet pågår även utanför jobbet.

Så perfekt frukost för en femtiolapp styck.

Och så var det där med skiljeväggar. Tänk så ofta man behöver ett hörn.

Vi var ju här i juli också, inte så svårt att förstå…

Jättekul att tänka på att de inte vet något av vad som komma skall…


Liv kröp under bordet när jag smygfotade någons köp. Men så älskvärt att leverera brödet såhär.

Myset.


En bra grej med min systers familj är att de heller aldrig har bråttom. Det är liksom aldrig någon som sitter med andan i halsen och trummar på bordet. Skönt.

Här börjar jag bli helt knäsvag inför kommande stund. Vi tisslade och tasslade rätt mycket i smyg.

Men sluta vad fint! Här sade vi typ samtidigt att oj det ser ut som @lifebylinus -land! Följer ni honom på instagram förresten, snacka om att naturen är en saga där. Tycker så mycket om den här lilla filmen där han berättar om sina bilder och allt som hör till. Då tänker jag bestämt att skogen är där man borde vara.

Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM

One Comment

  • linaoj

    Ser ut som skogen runt Brösarp. Åker där nästan varje helg då särbon bor i södra Skåne. Magiskt vackert alla tider på året.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *