#metoo
Picture: Witchoria via Brita
Ingen har väl missat #metoo. Och fast varenda berättelse bakom hashtaggen får det att knyta sig i magen på mig så blir jag varm i hjärtat av det faktum att digitala kanaler gör det möjligt att stå bakom varandra och låta det viktigaste växa i exakt den storlek som krävs. Något som jag däremot hade missat och som gör mig iskall inombords var det Elisabeth Höglund skrev i expressen häromdagen , som alltså Brita Zackari upplyste om i sin väldigt bra text i ämnet.
Jag blev så förbannad så jag lyckades inte somna förren fram på småtimmarna. Hur i hela friden kan man missa hela poängen..?? ”Jag bagatelliserar inte problemet, skriver Elisabeth Höglund, men vissa kvinnor bär själva en del av ansvaret ” På något vis existerar inte ett men i en sådan här fråga. Hon skriver också ” värre saker kan man som kvinna bli utsatt för ”. Alltså. Jag vill nästan kräkas. Vem är hon att tycka sig sitta på den vetskapen ? Och det blir värre trots att det redan är galenskap vid inledningen: ”Det är alltså inte helt enkelt att definiera, men kvinnorna i den här kampanjen tycks inte bry sig om sådant analytiskt finlir. Om en man nyper en kvinna i rumpan så tycker inte jag att det är det värsta som kan hända. Det är bara att nypa tillbaka. Det brukar jag göra.”
Att hon tar sig rätten att avgöra vad som anses vara sexuella trakasserier är totalt obegripligt. Och skrämmande. Att allt bortom det allra grövsta skulle vara lite skoj sådär, lite sådant som man får leva med. Som kvinna.
Det kanske är dags att någon upplyser Elisabeth om vad ordet trakasseri betyder?? Att det enda som spelar roll är att någon annan inte respekterar dig och att du känner obehag. Då är det trakasserier. Om det dessutom anspelar på sex då är det sexuella trakasserier. Att någon tar på dig mot din vilja. Skickar sms och bilder med anspelan på sex. Sprider rykten kring detta ämne. Även prat och skämt om det inger obehag. Synande blickar, att titta på någon på ett obehagligt sätt. Inte så svårt att förstå , eller hur?
I förrgår vid middagsbordet hade vi ett bra prat om just detta. Det var någon av barnen som tog upp det och sedan var det igång. Jag är som sagt himla glad för den öppenhet och spridning som ändå kommit i och med digitala kanaler. Vår tids demonstrationer fast på ett världsomfattande vis. Och igen, jag vet att jag tjatar om det men det är så viktigt. Vi MÅSTE prata om detta med alla våra barn. Precis lika mycket om inte mer med våra pojkar. Jag har skrivit om detta förut här
Jag vill inte att vi kvinnor ska ändra oss för att samhället ska få den förändring som krävs. Problemet är snarare att män dikterar villkoren. Jag skulle hellre se en värld där vi strävar efter kvinnlig norm och mjuka värden. Och glöm ALDRIG, att de redan uppväxta männen också måste ta ett ansvar. Ett jättestort ansvar. Barn gör som de vuxna och lär av dem. Dagens män måste vara förebilder för sina barn, sina söner och döttrar.
Då fick jag fick kommentaren ”När tiderna blir hårdare kommer du att sakna manliga män. Du verkar väldigt lättpåverkad av vad auktoriteter som staten, medier, reklambyråer, banker och företag säger åt dig att tänka” Hmm, mycket knepigt svar det där.
Såhär svarade min man på frågan: ” Tänker du att ”manliga män” ska ordna upp all dagens olycka som i stort sett männen har ställt till med? För alltför många är samhällsklimatet redan idag alltför hårt och exkluderande. Speciellt för kvinnor. Det beror på att männen har tagit sig positionen att sätta agendan för i princip allt som berör samhället. Nu är det dags att nya värderingar som bottnar i andra ideal än de ”manliga männens” får ta plats för att forma ett jämlikt och tryggt samhälle i framtiden. För både män och kvinnors skull. ”
Sedan skrev jag ännu ett inlägg som grundade sig i samma sak.
Det är ju inte vi kvinnor som ska nypa tillbaka som Elisabeth påstår. Självklart ska inte vi kvinnor och våra döttrar ta emot, aldrig någonsin. Men den stora poängen är att det främst är männen som ska sluta. Detta får aldrig tystas ner, glömmas bort eller bagatelliseras. Det är ju för fasen männen som ska fatta att det inte är okej. Det är som när den som mobbas får flytta från skolan fastän mobbaren går kvar. Sjukt. Enkel logik att det bör vara tvärtom. Alla ska veta att det är inte okej någonstans att göra något mot någon annans vilja. Och glöm inte att detta handlar lika mycket om det grövsta som de gånger som följs av ”det var väl inte så farligt” eller ”det finns värre saker” En gång för alla -det är aldrig okej. Det är din kropp, bara din. Alltid.