DAILY LIFE

Sneak peek av minivärlden.

Nu i eftermiddag har jag vikt mig dubbel för att ta några bilder i vår lilla minivärld.  Om du aldrig tidigare har plåtat hemma-hos i just en sådan värld inser du ganska snart att det är minst sagt komplicerat. Nomi höll ställningarna genom att blanda flädersaft, vika servetter och provleka det ena och det andra. Hemma-hos är väl att ta i, man kan ju inte påstå att det ryms exakt det man förväntar sig av ett hem. Men det som är så himla bra i just sådana här minivärldar är att trots ytan är en aningens mindre än i ordinära hem så är fantasin så himla mycket större. Vi bestämde att den nog är oändlig. Såklart att den är, vem i hela fridens namn har varit med om fantasi som tar slut??

Vi tänker som sagt bara sneak peeka lite idag, resten kommer imorgon. Vi hittade N broderat på några näsdukar så två av dem fick åka tillbaka till det andra hemmet vi har och Nomi´s ridväska. Bra att ha i stallet tydligen.

Det finns många gulliga grytlappar här.

Och väldigt många saker till kafferepet.

Jag måste tipsa om gardinklämmor mitt i alltihop. Så smart klämma. Köp på loppis för ungefär en krona styck.

Ibland kan alla vilja ta en tur och vidga sina vyer. Därför har vi packat en bra-att-ha väska. Och snyggparaply, glitterskor och ett posthorn. Eftersom posthorn kanske inte används allt för mycket nu för tiden kan vi berätta att de är för att signalera sin ankomst och avfärd. Ett måste för turer i den stora, vida världen.

Som av en händelse har jag ju lite finheter kvar från en viss affär. De gulligaste strumporna måste ju helt klart sitta på någons små fötter istället för att ligga på ett insomnat lager.

Trådar kan ju vara just trådar. Men om ni inte redan visste så kan de också vara cirka en miljard andra saker.

Vi kunde inte låta den lilla världen sakna ett par tåspetsskor. De är inköpta för att låta pengarna gå till Läkare utan gränser. Då fyllde jag mitt rekvisitaförråd.

Den mest otippade leken idag var när Alice (i Underlandet) somnade bland solkatterna av allt kaffe hon druckit. Hon sade att kaffe både var bästa sömnpillret och lockade fram solkatterna exakt där man ville ha dem. Jag insåg att jag vet alldeles för lite om kaffedrickande. Eller annars gäller det bara just här.

Rosorna ingår nog inte i försäljningen. Jag är rädd att bladen faller innan dess. Men allt det andra. Utom Nomi. Såklart.

Och i lådorna finns saker som känns som de legat där i all världens dar. Lite så är det faktiskt. De små fåglarna och svamparna har bara bytt plats.

Vissa saker ser man knappt med blotta ögat. Men kisar man ordentligt så är de alldeles på riktigt.

Vissa saker har vi gömt men det är ju liksom det som är det fina. Att man hittar något där man minst anar.

Avslutningsvis vill jag bara skriva något som varken har med minivärldar eller fantasi att göra.

Då och då kommer det mail och kommentarer som träffar mig rakt i hjärtat. Jag vill bara att ni ska veta att de betyder så otroligt mycket för mig och jag glömmer dem aldrig. Det är sådana ord från er, som gör att jag bloggar och som får mig att fortsätta trots att jag många gånger frågar mig varför. Igår fick jag ett sådant mail. Det betyder mer än all statistik, siffror och följareantal i hela världen. Att veta att min värld härinne, trots att den ofta inte känns större än just den lilla stugan här ovanför, ger någon glädje och hopp är det absolut finaste jag kan få höra. Då förstår jag varför jag gör det här.

 

 

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

12 Comments

Leave a Reply