-1
archive,date,qode-social-login-1.1.3,qode-restaurant-1.1.1,stockholm-core-1.1,select-theme-ver-5.1.8,ajax_fade,page_not_loaded,menu-animation-underline,wpb-js-composer js-comp-ver-6.0.5,vc_responsive

Faktiskt så började vi möblera om.

Svarade med ett svagt hummande när Nomi bestämt sade att hon faktiskt inte gillar bruna möbler längre. Alldeles speciellt för att det har varit ett fasligt ståhej om en viss säng på sistone. Som den vuxna delen av den här familjen viskade i hemlighet om att vi borde sagt stopp om så kallade åbäken till sängar som dessutom rasade halvt sönder och samman titt som tätt, pågrund av den kanske inte riktigt originala ihopsättningen. Å andra sidan tänkte jag att hon blivit lite väl inspirerad av sin minimalistiska storasyster, vilket kändes övergående trots allt. Men jag erkänner, samtidigt blev jag själv lite sugen i att se hur tapeten Blossom ter sig med pastellfrossa. Så vi bestämde oss helt enkelt för ommöblering och att de mörka möblerna ska få all världens färger. En sak är åtminstone säker, det känns som om att våren kom alldeles plötsligt i det här rummet.

Som synes skymtar en annan säng. Bara Liv´s gamla nersläpad från vinden. Den här köptes till både Liv och Viggo för 10 år sedan och ser exakt likadan ut idag. I alla fall så önskades en fransk järnsoffa men i brist på det så funkar denna såklart hur bra som helst. Och betydligt bättre för stunden än den kolossala.

Tipsigt. Nomi fick ta kopparkorgarna från min garderob och då jag skulle införskaffa nya fanns dessa nu på 70 % rea på Åhlens. Slut på nätet men kanske på din lokala affär. Vi har även dessa i vårt kylskåp för ovanlighetens skull.

Då det är alldeles tvärsäkert att den här ungen har ett gediget intresse för kläder så är det skönt att möblera med dem också. Faktiskt gör vi samma med fotbollströjorna i Charlie´s rum med så det hänger inte på tyllen så att säga. Hängaren är från Numero 74.

Den guldiga tamburmajoren är inköpt på Lauritz. Och nej vi ska inte måla min farmors gamla sekretär. Däremot har vi ett visst organisationsproblem här som jag känner igen från då jag hade sekretären som liten… Kanske är det så enkelt att kreativitet och sekretärer rimmar sådär tillsammans.

Älsklingskroken. Tänker att den följer med en vacker dag.

for the monday coffee.

Hej ny vecka och back to civilisationen kan man också säga. Inte för att jag varit vid världens ände men då jag hamnade i någon slags radioskugga cirka 1 km från huset vi vistades i förra veckan kändes det lite så. Det var länge sedan jag var så pass onåbar. Tjusning i det med. Såklart ska ni få ta del av vad vi gjort däruppe där dimmorna ligger likt slöjor runt Indalsälven och solnedgångar är så nära norrsken man kan komma… men först lite tipsigt som man ju kan roa sig med när man har uppkoppling igen.

Vi går inte i kökstankar men då och då kan jag lockas av att ordna upp ett par saker som inte riktigt funkar i vårt kök. Eller som aldrig blev klara… Då vi tänkte mer på rumskänsla än helt kökskoncept när vi gjorde vårt kök så är jag helt inne på att att kanske byta ut en liten grej, någon bänk och en liten ommöblering utan att för den skull byta ut hela köket. Det som fungerar bra det får vara så. Jag älskar att det är okökigt så att säga och så ska det få förbli. Jag har sagt tidigare att den här väggen  och hela köket får mig lite knäsvag. En sådan vägg kommer det dock inte bli då våra köksväggar har pärlspont.

Johanna har kickat igång en liten serie med inspiration kök  på bloggen. Tipsigt, smart och var beredd på köksinspo deluxe då den tjejen har några kök att gå igenom under de senaste årens renoveringsrace. 

Som om det inte vore nog har Frida i samarbete med Ballingslöv precis släppt första delen i en programserie om hennes köksrenovering. Personligt, tankar och reflektioner. Ser fram emot fortsättningen och hur köksdrömmen landar.

En av mina köksdrömmar är att byta ut halva vår ö med ett bordsunderrede. Med halva menar jag att behålla bordskivan i granit men skippa stommarna under och därmed gå miste på förvaringen. Jag drömmer så mycket att jag redan stuvat om i smyg för att kunna bevisa, för mig själv,  att vi klarar oss ändå. Tänker ju att det ser härligt ut såhär med luften liksom.

Men då är också planen att egenbygga en hög med skåp, exakt mellan verandan och fönstret och från golv till tak. Med stängd förvaring nedtill och glasdörrar. Med andra ord inte såhär men samma känsla. Jaja, vi får väl se vad som händer. Ett alternativ är ju annars att ”göra klart”, tänker jag i samma sekund som jag inser att vi renoverade vårt kök för snart tio år sedan. Det märkliga är att det fortfarande känns lite som nytt. Både i utseende och de där sakerna som fortfarande hänger i luften. Som gallret för ventilen som skulle upp och listen som skulle fästas och glipan som skulle lösas. Tio år, jisses på tiden…

 

For the monday coffee.

Allt eftersom jag packar en lastbil och planerar en resa till en herrgård i norr, äventyr va?! så kikar jag runt efter det finaste just idag…

Catarina med världens härligaste feed @annacate  bloggar numera på Lovely Life. De renoverar ett magiskt hus i Göteborgs skärgård och barnrummet har precis fått upp den smått sagolika Acanthus från William Morris på väggarna och jag är kär. Tapetkär, det är så lätt att falla dit.

 

Och lite av vad som swischade förbi på Instagram…

 

Linda Lomelino lade upp en bild på sitt instagram med #stedsaninthewoodsParet bakom den till synes fantastiska restaurangen i köpenhamn som jag önskat mig till många gånger Stedsan Restaurant har nu tagit pick och pack och varandra och flyttat till de halländska skogarna. Här ska man starta upp något som låter som en dröm om man får tro filmen som visas här Om du följer länken så har man också chansen att hjälpa dem att sätta en dröm i verklighet. Som de skriver själva ”A lab for discovering better ways to eat, live and connect with nature.”

Någon annan som får mig att drömma på riktigt är Hanna som instagrammar på @hannadalme  Ett tjusigt säteri minsann, det är slottsvibbar, supervackert och så spännande att följa.

Anna Rifle Bond visar en enhörning.

Och Minimocks sneak peekar vårens nyheter!

 

Slutsurfat för idag. Nu packa blixtar, kamera och hela baletten. Och styra lastbilen mot norr imorgon bitti.

 

 

fredag.

Exakt min vy imorse. Ganska rofyllt faktiskt och det där skåpet som jag köpte på Blocket häromveckan är så fint. Som alla andra skåp. Känner att rosa är extra fint just nu. Kanske är det januarimörkret som gör´t. Skåpet är målat i Jotun lady Supreme Finish med kulörkod S1505-Y50R och 15 glans vilket är väldigt matt. Nu önskade jag det men kan tänkas att de flesta gillar typ 40 glans vid skåpmålningar. Väggen målades med Jotun Minerals i nyans Grå harmoni.

Med detta vill jag bara visa att det här hemmet liksom inte är harmoni i övrigt. Det verkar ju onekligen vara så att så många tror att en bild säger all sanning i världen. Fast det är precis raka motsatsen. Ett rent och skönt hörn har förmodligen en kontrast om man vänder på klacken. I alla fall hos oss.  Jag har bytt arbetsplats och den är rätt okej. Då solen går upp framför näsan och går sakteligen ner bakom ryggen, åtminstone såhär års. Sedan ser man bara hustak och ett gammal vattentorn och skog… Men, sedan var ju det där med strukturen, den åtråvärda ordningen och att använda sitt eget hem som studio. Jag skyller på det. Man kan väl säga att det inte riktigt klaffar i min hjärna. Alla dar. Eller kanske inte alls.

Men det fina med ett stort hus är ju att det förmodligen är ordning och reda någonstans. Eller möjligen alldeles tomt som i Nomi´s rum. Kanske dags att ommöblera lite. Eller kanske inte. Nepp nu ska jag dricka en cappuccino, gjord av havremjölk och kaffe från den här maskinen. Påtal om det bytte jag till havremjölk som någon slags nystartgrej. Först tyckte jag det var lite si. Eller så. Men nu kan jag inte tänka mig något annat. Helgens tips, testa. Och inte bara en gång. Innan litern är slut har du vant dig.

och så var det ju nästan vår också.

Idag har jag plåtat ett jobb men resultatet och vad det hela handlar om får ni se framåt vårkanten.

Och nej jag har inte haft med Skultuna-ljusstaken med i jobbet… fast andra fina saker. Som lampan! Kära hjärtanes vad vacker. Hobo från Örsjö . Som ett brev på posten bloggade Krickelin just idag om ett tjusigt fik där lampan satt uppe, kolla vad fint!

Jag är helt fascinerad av hantverket bakom lampan. ” Glaset blåses rakt ner i mässingskorgen och expanderar till sin slutgiltiga form. ” Lampan är blåst i Mickejohans glasbruk i Örsjö och varje lampa blir såklart unik.” Eftersom mässingskorgen bara delvis styr glaset, blir varje lampa lite olika beroende på hur mycket luft som blåses in i glaset. I och med att glasmassan stelnar i ett visst ögonblick, och bevaras, skapas en nerv hos lampan,” säger Gustaf Nordenskiöld som är formgivaren bakom Hobo.

Ja, nu kan man ju drömma vidare om lampan för den är verkligen inte min egna. Långt ifrån. Och det är knappt att jag har vågat andas på den. Hantverk är ju inte gratis. och absolut värd sitt pris. Och jag skulle gärna spara till den. Urvacker.

Littlephant har nyligen kommit med världens raraste miniservis.

Och kolla in vårens färgskala från Marmar Copenhagen. Kanske världens gulligaste bebisbods. Ribbad, kort ärm och allt.

Sedan föll jag dit så in i vassen. Garbo & Friends mönster Fauna är ju bara så ljuvligt! Jag har drömt hela dagen om att sova i den här fabelvärlden. Det fina i kråksången är att samma bäddset finns för vuxna. Det är ju jättebra. Övervägde ett tag att ta påslakanet som kuddfodral. Bara för att få vakna med det här mönstret framför näsan.

kanske är det ett frukosttrick! när man vill impa.

Om ni koncentrerar er på frukosten så kan ni bortse från julstjärnor och hyacinter. Måste nämligen tipsa om en god grej. Och en mycket enkel.

Jag har ju haft lite räkmacka när vi kört våra torsdagsfrukostar. När andra bakar och gör godisar och kakor. Så. Dukar jag. Fattar ju innerst inne att det inte håller i längden. Så just den där torsdagen drog jag till med något som ju såg avancerat ut men var precis tvärtom. Och egentligen något alldeles ojuligt men så gott! Receptet hade jag hämtat från Made By Mary och hennes bok om just frukostar. En liten guldgruva faktiskt. 

Frukost alltså.

I alla fall. Det som var mest komplicerat med denna sak var att man var tvungen att komma på det kvällen innan. Man behövde liksom lägga bananer i frysen. Detta gör jag numera alltid så snart de är lite övermogna och man inte behöver dem för stunden. Sedan gjorde jag även chiapuddingen dagen innan. Resten på morgonen.

Frukostriffle från Made by Mary´s Gröna frukost 

Chiapudding – recept för 4 normala portioner eller 10 små

4 dl havremjölk (eller annan valfri mjölk

5 msk chiafrön

1 tsk vaniljextrakt

2 tsk lönnsirap

Blanda och låt stå i kylen över natten

Fröcrunch

1 dl pumpafrön

1 dl oskalade sesamfrön

1 dl solrosfrön

2 msk kokosolja

2 msk honung

Rosta fröna på medelvärme i torr stekpanna. Dra stekpannan från värmen och sänk plattan. Tillsätt kokosolja och honung, rör och sätt tillbaka på plattan. Puttra under omrörning i ca 2 min. Häll upp på bakplåtspapper och låt svalna.

Nana Ice cream

2 frysta, supermognad bananer

1-1,5 dl vegetabilisk mjölk

250 g frysta bär

Mixa alltsammans tills konsistensen är som mjukglass.

Och nu är det dags för själva rifflen då. Varva puddingen, Nana ice cream och jordnötssmör. Sedan toppar man med fröcrunch och bär. Så jäklarns smarrigt!

 

Här finns fler riffle-tips på Mary´s blogg.

Just den här dagen hade vi fint besök av Johanna och Karin som driver kommunikationsbyrån Edit & Björnen.

Inte mer juligt än att det funkar i januari.

Solen de där dagarna i december var ju alldeles fantastisk. Fast ovanlig.

Vi fick present också. Vackrare skärbräda än såhär blir det inte. Som ett konstverk. Blev kär i dessa illustrationer första gången jag såg dem på Formex för flera år sedan, därför känns det extra fint såhär.

unicorns 2017.

När du tänker sådär i morgonkvisten. Oj, vad hon leker. Och leker. Och du ser enhörningen i ögonvrån och tänker på fluff och moln och enhörningar som svävar runt i en fantastisk sagovärld…

”Hon har en egen youtube-kanal. Med sminktips.”

Jaha. Där ser man.

” den heter Unicorn & Icecream .. fast nu vill hon inte vara med på bild längre, kan du respektera det? ”

Eller om det var Unicorn & Popcorn. Sak samma.

For the monday coffee.

Picture by Anna Malmberg for the upcoming book Feelings of Imperfection.

Vårens vackraste boksläpp kommer tveklöst att vara Anna Malmberg´s och Anna Björkman´s bok Feelings of ImperfectionMed världens vackraste sneak peek så känns den redan som en saga. Att bläddra i tusen gånger om. Anna Malmberg är en av mina stora favoriter när det kommer till fotografi. Hennes egna uttryck är magiskt och hennes bilder är konstverk i mina ögon. Jag är på riktigt lycklig över den här typen av böcker. Storytelling i bilder är en av mina skönaste sysselsättningar. Älskar. Tänker att jag älskar det mer nu än någonsin då många böcker idag verkar ges ut utan vidare eftertanke. Det görs en, det görs en till likadan. Och förmodligen hade det redan gjorts hundra samma innan det. Bokförlaget New heroes & pioneers verkar göra precis tvärtom och det är fantastiskt inspirerande. De ligger bla bakom dessa fina och Share som jag skrivit om tidigare. 

Malin har besökt Rom och ett sådant ställe man vill bo. 

Ett av mina favoritkonton på instagram är @sannehopFrenchbydesign finns fler bilder från hennes magiska hem med utsikt över kanalerna i Amsterdam. Lägg av vad fint. 

Försöker övertyga min dotter om att en rosa kalkfärg är kanske något som hon skulle gilla. Skulle själv inte ha något emot att byta till det här köket.

Annars sparar jag den här färgskalan till ett senare tillfälle.

 

 

vintersaga.

Säg att världen är extra vacker just idag. Säg att det kanske inte håller så särskilt länge alls. Frost är lite av det förgängliga slaget, förstår du. Åtminstone den där alldeles speciellt gnistrande. Och man vet aldrig om det blir lika någon annan dag resten av vintern. Förresten tror jag det är något alldeles särskilt med himlen också. Just idag.  Säg just det till någon som är sådär tretton. I samma mening frågar du om hon har lust att dra på sig en gammal klänning ifrån vinden. Eller egentligen två, det var ju en gammal brudklänning också. Tror min farmor bar den på fyrtiotalet… Om du säger allt detta till en trettonåring över frukostbordet så förvänta dig inte samma entusiasm. Förvänta dig inte att hon studsar ur morgonrocken och säger att du kommit med helgens bästa idé. Förvänta dig kanske mer en lång blick som tyder på att alltsammans verkar i det närmaste galet. Helgalet.

Men i alla fall. Det var hon, jag och frosten. Och de grå, disiga molnskyarna.

Det gällde att hålla fast vid minuterna. Jag hade ju lovat att det skulle gå snabbt.

Jättesnabbt till och med.

Men hon fick vara min vinterkompis i jakt på något helt annat. Har ni någon spanat efter ensamma träd i mil efter mil förstår ni varför man behöver någon bredvid.

Någon som man kan dra på en gammal klänning när allt det andra blir för tråkigt. Vi knäppte de sexton klädda knapparna. Bara för att de en efter en skulle gå ur sina öglor igen.

Vi tänkte väldigt mycket på choklad och vispgrädde. För värmens skull.

Och lät syrenerna överraskas av snöfall. Men inget var ju på riktigt såklart.

Mer än de som kom åkandes genom vintern när man allra minst räknande med det.

Jag menar, står man med långklänning på en isig väg i ingenstans vill man helst vara osynlig.

Och de där knapparna…

En efter en och alla på en gång.

Här bakom kameran var livet nästan choklad och vispgrädde. Med mössa, ullkappa och stora vantar. Och magisk vinter med vackert ljus. Det är väl märkligt att alltsammans kan te sig helt annorlunda på andra sidan. Men vi fick i alla fall en vintersaga. Och sade att det kanske dröjer fyra år tills nästa gång. Minst.

 

 

pastell.

MOKKASIN - JOTUN-1

Kalkfärg möter lämnad kvar vägg från en viss Mighettoplåtning  Och sedan min mans hörn på det. Fredagsjobb. Och lite helg på det. Så småningom. Självklart fick jag ju assistans av min far som plötsligt kom över. Eller inte så plötsligt, men en liten fråga som handlar om att måla blir plötsligt jag-stannar-och-målar-i-några-timmar… Tack!

MOKKASIN - JOTUN-2

I all hast och inte igår när jag velade gråa färgval, såg jag att min kompis Mari  nyss har målat hela huset med just denna kalkfärg. Och Elin kom med bra tips igår. Återkommer om färgkoder och hela baletten på pudrigt skåp och vad jag tänker om kalkfärg när alltsammans är torrt. Än så länge känns det bara fint. Önskar er en härlig helg!