massa kärlek och skumtomtar.

Man kanske kan tro att oj vad hon julestressar med tanke på att det varit rätt tyst här. Faktum är att det är precis tvärtom. Jag har aldrig varit lugnare. Nästan sådär så jag irriterar mig på mig själv. Jag borde liksom vara mer speedad för sakens. Försöker liksom dra mig i kragen och eller undrar om någon liten stresskugga ska ta plats på axeln. Men nepp, det är lönlöst.  Jag har inte jobbat klart på sådant som egentligen brinner i knutarna på. Men jag tänker att jag hinner. Absolut och utan tvekan. Jag har inte gjort allt det vi ”brukar” göra i december, långt ifrån. Det är ganska mycket jag kan säga att jag inte gjort och tänker uppenbarligen inte göra. Och jag är absolut nöjd så, oförskämt nöjd faktiskt. Och sedan går jag runt i som någon slags mjuk dvala. Häromdagen stod jag i en jättelång postkö i sådär 20 minuter. När jag väl kom fram så sade man att det minsann inte gick att köpa frimärken i den kön utan att jag fick byta till den andra, till synes milslånga. Javisst. Tack,  sade jag och bytte och tänkte att en lång kö kan vara det mest sköna i juletid. Efter detta tappade jag bort min telefon. Hade det varit en annan dag hade jag känt hur hjärtat hade studsat till och hjälp. Men nu konstaterade jag mest att ojdå och hittade den ett par timmar senare på ett Konsum på andra sidan stan. Jaja, det är väl bara till att ta vara på det tänker jag. Själva känslan liksom. Då kan man liksom studera vintrig grönkål bara för att det är extra fint i grå vintertid. Och hänga på Ändebolsgård på julmarknad i flera timmar… Så pass länge att man hinner äta lunch, fika och att sedan barnen önskar middag dessutom. Samma som lunchen.

Det är rätt grått här, snön lyser liksom med sin frånvaro. Fast till och med det alldeles gråa tycker jag är extra vackert i år. Och i det här växthuset ändrar sig ljuset allt eftersom timmarna går.

Dartanjang hittades även den här tiden på året.

Tänker att jag vill svänga ihop en sådan där ljuskrona. Det kommer jag inte att göra men vacker är den.

Vi bjussade mina föräldrar på utelunch. Smidig plan om julen och mysigt.

Lammkorvrulle och julmust.

Snälla tomten, ett par fårskinnstofflor önskar jag mig.

För att i nästa sekund ge ett annat får ett nytt namn.

Linn och hennes familj var också där.

När man roffar åt sig julmustslattarna.

Fåren. Kristo & min pappa. Linn & Jonas.

Dartanjang orskade en hel del avundsjuka. Alla vill ju åt goset.

Tänker att det är lite sådant här man ska stanna i. Röda äpplen och grå mossa.

Hoppas era dagar är fyllda med en massa kärlek och skumtomtar. Kanske det enda man behöver såhär års.