Bodhish.

Fortfarande kvar i nivå höginspo sedan igår. Tankar i ett skönt virrvarr. Älskar när vänner kommer ett steg närmre sina drömmar. Och inte vilket steg som helst utan ett jättekliv. Nu är det hela lite hemlighetsstämplat med jag lovar att ni ska få veta allt tids nog. I alla fall frågade Charlie nyss bakom min axel. – Har Sanna en restaurang?! Ja, tänka sig. Hon har en restaurang. Men därmed inte sagt att det alltid kommer vara en restaurang. Inte bara i alla fall. Och inte sådär som man kanske förväntar sig när man hör ordet restaurang. I alla fall är det här Pompadours gamla lokal, på Borgmästargatan på Söder i Stockholm. Där Pom & Flora hade lunchställe innan.  Men nu har alltså min vän Sanna och alla hennes planer och drömmar flyttat in. Ett jättelitet stenkast från den del på Söder där vi bodde innan vi flyttade till landet. Märkligt det där med flashbacks. På en sekund kan man vara tillbaka i sitt gamla liv. Det är något med marken man går på. För lyfter man huvudet så är det inte alls samma. Så mycket hinner ändras på nio år. Tänka sig, vi sade till varann att vi skulle ge landet fem år… Läste ett gammalt inlägg här på bloggen om just tankar kring att lämna staden för landet.

Så mycket inspiration i hyllorna. Och så många och långa samtal. Om vad som komma skall.

Jag kunde ju såklart inte sluta att plocka bland allt det fina.

Blev supernyfiken på Chalk paint. Och Sanna tipsade om jordgubbarna från Saltå.

Älskar ju förpackningsvärlden.

När den är tjusig förstås. Och organisk och återvinningsbar. Och tillverkad enligt konstens alla rätta regler. Annars är det den i själva verket raka motsatsen.

Vän-inspiration lite här och var. Och lunchen hämtade vi på Pom & Flora. Nu har jag letat igenom hela deras instagram för att lista ut vilken macka jag åt. Men jag får nog ringa och fråga. Det var i alla fall en sagolik toasthistoria, eller det sagolika var inte själva toasten utan det som var uppepå. Gudars. Förresten öppnar Pom & Flora snart i vasastan på Odengatan 39, snacka om att det var en fin lokal, titta!

Drömmiga glasflaskor.

Lite som Paris på 20-talet. Fast de ska inte fyllas med parfymer…

I de här kan man ju hamna. Från biodynamiska örtodlingar.

Work, work, work och miljarder idéer. Sanna har jag känt sedan vi var småungar, därför är det extra fint att följa hennes resa. Här var vi i Paris tillsammans. Förresten känner jag starkt att det är dags att uppdatera Paris-kategorin. Måste se till att boka en resa nästan nu på stört. Förresten något helt annat, jag gillar verkligen hur det ser ut här på bloggen då man klickar på de olika kategorierna, som tex den om Paris. Man ser liksom alla inlägg och text i som ett magasin och på så sätt blir det himla schysst sätt att överskåda gamla inlägg. Vissa kategorier innehåller jag många inlägg så då måste man byta sida, men det kan ju vara okej. Vänta bara in själva uppladdningen av alltsammans.

Torkade rosenknoppar. Dricka rosenvatten låter som en saga. Fast man kan också tänka på att det kan fixa magbesvär, bota ögoninflammation och influensa. Och tydligen förhindra hudens åldrande. Värt att testa kan man tycka.

Jag längtar efter att berätta fortsättningen om allt det här. Det blir så bra!! Bodhish var namnet att spara på.