-
ändrade planer och om 100 år framåt
Jag är ju ingen rosenmänniska direkt, sade jag igår. Vaasaaduu?! frågade Nomi med uppspärrade ögon som om jag nyss sagt världens mesta osanning. Som om det inte vore möjligt. Hon älskar ju rosor och har alltid gjort, och allt som har med rosor att göra. Rosglass, roslemonad, rosgodis, rostvål… Men just på det nästintill hysteriska viset har jag aldrig varit. Fast jag måste nog säga att jag med åren insett att rosor i vår trädgård är min absoluta favorit.
För att inte tala om andras rosor. Jag har varit när att krocka med Katrineholmsbussarna ungefär tio gånger, och nu ska tilläggas att bussarna i den här staden går inte särskilt ofta, för jag är helst besatt över de rosorna som blommar utmed vissa gator. De som själva kommunen har planterat. Det underliga är att jag aldrig märkte när de började växa och så vips en dag blommade de så jag blev bländad. Och liksom upp i halva luften som små skogar av rosenblom. Jag har i mitt stilla och ytterst hemliga sinne funderat på att sno några en natt, det skulle aldrig märkas om det blev tre färre av miljoner.
Nog för jag avundas trädgårdarna där rosorna hänger över staketen. För att inte tala om det gula huset där rosenbusken har fortsatt växa och lagt sig till rätta över taket. Men ändå så älskar jag våra små rosenbuskar, som nästan inte borde kallas just buskar utan snarare bara rosor, lika mycket som de stora som vi flyttade en gång men blommor på som de inte gjort annat, på sitt nya ställe. Jag tror jag förstår de som ägnar rosorna sin halva vakna tid. Det finns inga andra blommor i vår trädgård som fångar min uppmärksamhet såsom rosorna.
Sedan är det min absolut favorit att ta med in. Såklart för doftens skull.
Men också för att den gillar att vara inne också. Att den står där alldeles vacker ända tills bladen faller. Och förresten är bladen vackra de med. Så nu har jag lovat mig själv att så länge jag bor här så får det bli en rosenbuske i present, till oss från mig. Jag har därmed lagt ner alla andra planteringsplaner. Jag tänker nämligen på om sisådär hundra år… Då kommer vårt hus som faktiskt döptes till Granliden 1913, liksom ha bytt skepnad. Inte för att det är en enda gran i sikte här just nu men då är planen att det kommer drunkna i rosor. Rosenliden på åsen, flott värre. -
fredagsfeeling
Önskar er en fin fredag! Själv ska jag ut bland sommarängar alldeles strax…
-
quick fix väggbonad
Blev så fruktansvärt sugen på en väggbonad under vårt tak i trädgården. Finns så otroligt vackra, som den här, men det är såklart att jag fattar att jag får absolut tänka mer budget. Till saken hör att jag dessutom ville att den skulle bli klar på typ en timme så lära makramé var uteslutet. Och nu menar jag inte någonstans att detta kan mäta sig med vare sig med hantverk, knutkonst eller vävande. Inte från min sida sett åtminstone.
Fast jag länsade i alla fall Röda Korsets loppis på allt vad hantverk heter. Och jag skulle verkligen inte haft något alls emot att ha gjort varenda liten millimeter alldeles själv.
Och nu tänker jag att det får bli lite som det faller sig. Hämtade knutna rester från en hängmatta också. Och en jättegren.
Sedan knöt Liv och jag i kanske tio minuter. Och uppskattningsvis hade vi nog varit klara på en timmer om det nu inte kommit annat emellan. Men vi börjar om i morgon.
-
lyllo mig
Nu är det inte så att vi lider brist på hängmattor utomhus. Men jag råkar älska hängmattor inomhus. Jag älskar dem i och för sig hur man än vrider på det hela. Fast att liksom ha lyckan alla dar att lyxigt värre. Jag önskade mig en av de vackrare och turligt nog var den på rea här, dock slut nu plötsligt i vitt. Fast jag måste nog säga att det är en av de finaste hängmattor jag sett, och jag har sett en del… som är värd sitt pris, även som original som man hittar här. Den är väldigt fin och helt ljuvliga detaljer. Lagom stor (visste ni att hängmattor kan bli för stora?) och otroligt skön. De får liksom inte vara för töjbara och inte för hårda. En liten vetenskap det där.
Och om sanningen ska fram så är det knappast så där bomullslikt och sockervaddshärligt som man kan tro den första bilden. Om man liksom ligger precis där i hängmattan och vänder huvudet åt fel håll så är det mer åt det här slaget. Fast man vänder ju såklart inte huvudet åt det hållet. För då undrar man jättemycket varför jag har satt mig för att sy på den mörkaste platsen i hela huset. Och dessutom vid det lägsta bordet. Jag tänker att jag var stressad och ville ha det gjort snabbt, för att i nästa sekund inse att jag började i söndags…
I alla fall var det inget finlir som krävdes. Därför ännu märkligare att jag började för tre dagar sedan. Jag skulle bara sy ett överdrag till våra dagbäddar. Eller jag ska sy två för vi har en ännu längre på andra sidan. Men nu har jag åtminstone gjort en.
Sedan tycker jag att brudslöja måste få komma upp i ljuset lite mer. Söt, fluffig och bomullslik.
-
belysningsfrågor, någon?
Den här veckan funderar jag en del på ljussättning och belysningstips. Jag ska nämligen gästa instagramkontot för Schneider Electric. Jag tänker lite så att belysning är ju något som många missar. Man tänker ljus och så inget mera. Och sedan är det något av det allra viktigaste. För att inte tala om när det kommer till själva strömbrytarna och kontakterna… I vårt hus har vi försökt renovera de gamla som finns men just när det kommer till elektricitet finns ju en liten hake, som inte är så liten när allt kommer omkring. Om det slår blixtar hur hundraåriga kontakter och sprakar märkligt från gamla bakelitströmbrytare känns det i magen att säkerheten kommer för allt. Och här tycker jag Schneider Electric kommer in i bilden som ett passande och vackert alternativ, något som jag lade märke till under den här tävlingen. Och det väldigt bra är , att detta är produkter som de flesta har råd med. Hoppas vi ses inne hos Schneider Electric under veckan. Förresten, är det något i belysningsväg ni går och funderar på? Något i tipsväg eller helt enkelt bara hur man ska tänka? Varför inte lämna en fråga i kommentarsfältet så lovar jag att lämna lite extra svar och funderingar här under veckan som kommer!