-
som älskling fast med e
Just nu händer det en hel massa i affären. Eftersom vi pysslar med det ena och andra jobbet så är ju affären liksom bara en del av alltsammans som har med Mokkasin att göra, vilket stundtals leder till att vi inte riktigt hinner med. Men nu har vi lyckats klämma in lite tid för att fylla upp det som är slut, letat nyheter och dessutom fixat med en annan sak, som visar sig på fredag.
Under våren kommer det komma en hel massa fina saker. Sådant som vi går runt och önskar oss själva, mest hela tiden. Vi är ju väldigt kära i sådant som känns som vardag för själva funktionens skull, sådant man måste ha för ordningen och redans skull, men samtidigt är så vackert i sig. Älskar att omge mig med sådant, det gör helt enkelt vardagen lite extra vacker om resten är lite surmulet sådär.
Som den här nyckelhållaren! Så himla fin! I en egen, fin ask och med blanka mässingsdetaljer blir den ju som ett smycke i sig. Astrid Andreassen är skodesigner från Norge och jag har fått den stora äran att prova hennes tofflor, där var så det började. Dessa förtjänar dock en egen historia. Påtal om var dags vackert.
Handgjord efter konstens alla rätta regler. Tycker verkligen om att traditionen i hantverket sitter i något helt nytt och stilsäkert. Finns i även i svart, silver och guld. Och så heter den Elskling också…
Och pssst! Vinnaren av presentkortet på Myrorna frå ni veta imorgon!
-
ett kärt mini-universum
I senaste numret av Family Living gör vi ett eget miniuniversum.
Eget rum, i all ära men därmed inte konstaterat att det skulle vara viktigast eller det allra bästa. Idag är det ju precis lika vanligt att syskon delar rum, att barn bor växelvis hos sina föräldrar och i många trångbodda hem kanske barnens rum är begränsat till en hall eller en del av ett rum med flera funktioner. Alla sätt är precis lika bra. Jag tror nämligen att det är allra viktigaste är att barnet har en egen hörna. En liten personlig del i det stora hela, som barnet kan se som sin egen. Den här hörnan kan ju se ut precis som man själv önskar men jag tror på att lösa det snabbt och enkelt. Gärna det allra första man tar itu med. Här har vi därför gjort en öppen hylla som passar perfekt för att göra sitt eget lilla universum utifrån. Att du dessutom gör den supersnabbt och helt gratis gör ju det hela bara ännu bättre. Och såklart med vackraste väggen av dem alla, tapet Lady Roxana från Engelska Tapetmagasinet.
-
for the monday coffee
Lite måndag. Det vore allt fint såhär. I all enkelhet.
-
sista timmarna för utlottning
Det är inte alla helgdagböcker som blir sådär hisnande. Åtminstone om man helt glömmer bort att ta en endaste bild. Eller typ två frukostbilder. Och sedan var det liksom bara innebandyturnering och fixa affären lite hysteriskt sådär. Så bara för att sluta där jag började i fredags eller tvärtom…
Men säg den gäspning som inte för något gott med sig.
Och solen så här års. Egentligen gillar jag när våren är lite köldslagen och seglivad. För att dra ut på det hela en aning. Gillar inte explosionsvårar som är över på en vecka.
Till och med blommorna på körsbärsträdet går att räkna än så länge. Eller göra låtsatsglass av.
Och du! Sista timmarna för att lämna en smart kommentar här under denna blogpost – hur kan man tänka om miljövänlig klädkonsumtion. Ett presentkort på 500 kronor på Myrorna ligger i vinstpotten. Som såklart får användas till precis vad som helst ur Myrornas alla butiker, en femhundring på Myrorna är ju som flera tusingar på någon vanlig affär liksom. Kom igen! Smarta klädråd behöver vi alla! Och tipslists har utlovats.
-
twwp magazine
Vissa torsdagar än bättre. Åkte upp till Stockholm för lunch med en vän som jag inte sett på länge. Glömde bort hela kameran för lunchtid är faktiskt alltid för kort hur man än vrider och vänder på det. Fixade några saker i storstadsbruset men tänkte mest på hur sällan jag numera hänger just i de här kvarteren. Kände nästan lite lantisfeeling i mig otroligt nog… Men jag satte mig inte på första bästa tåg hem utan mötte upp Mia, Anna och Mari på Brillo för att snacka Lovely Life.
Fick en önskan att snacka tatueringar med folk. Sådär på ren och skär nyfikenhet. När och hur och varför just den och den…
Vi köpte blommor till några grymma tjejer. Mia var tyvärr tvungen att rusa till flyget hem medans jag åkte över till Söder för att lämna dem.
Vid Hornstull (förövrigt passade jag bo att sjunka ner i en nostalgichock över alla år vi bodde här) spöregnande det så jag strök utmed husväggarna ända bort till stranden och Dusty Deco. Där var det nämligen lanseringskalas för TWWP Magazine. Det är alltså tjejerna bakom fina The Way We Play som gjort en egen tidning. Snacka om en avundsjukefaktor, fast på ett snällt sätt då.
Lousie , Karolina som står som redaktörer och Linda som plåtar magiskt. Saknas på bilden gör Bea Hellman som gjort den grafiska formen, den är klockren. Så grymma allesammans! Alltså, vilken tidning! Så snygg så man ramlar baklänges. Jag är så kräsen när det kommer till tidningar. Jag snöar in på min minsta lilla detalj och de tidningar jag tycker om mest är alltid gjorda i en annan del av världen. Tills nu då! WOW, den är supersnygg i allt och jag är så mäkta imponerad! Grattis igen! Där satt den.
Som en parantes så gick den fina torsdagen över till en väldigt märklig hemresa. Jag skulle varit hemma strax efter nio. Klockan ett kom jag hem. Ett träd stoppade all tågtrafik i världen, åtminstone kändes det så. En sväng till Västerås, vidare till Hallsberg istället för raka spåret. Och sedan en hel buss på sex personer till Katrineholm. Fast det var det värt.
Nyfikna? Låt oss tjuvtitta. En massa sköna hem med Small talks. Här hemma hos Elin Renck med familj i NY.
Tipsigt.
Och magiskt bildmaterial. Hej Amelia och Luca.Twwp Magazine går att beställas här och snart även på Mokkasin.
-
lite mellan varven en onsdag.
Vad ska man med anslagstavlor till när det finns pinterest… Kanske för att man är lite mossig sådär, kanske för att man inte vill nåla ihjäl en tapet, kanske som kom ihåg. Det är ju nästan lite som om att skriva inspirationen på näsan liksom, pinterest kan man ju glömma i månader och år om det vill sig illa. Eller kanske för att man tycker det är lite skönt att fastna i vissa saker sådär alldeles bredvid, när man mikropausar mellan varven.
Jag velade rätt länge den här gången. Skulle den vara tygklädd, skulle den vara målad, skulle den helt enkelt vara något som jag egentligen inte kom på just vad det skulle vara. Så det blev en sådan här i plywood som faktiskt blev helt perfekt i kontrast till Morris om jag får säga det själv. Skönt med anslagstavla och ja, min dator står där på bordet annars. Och den är jättestor. Så var det med den saken.
Fick världens godaste hemmagjorda godis igår som jag nästan åt upp som fika idag. Den kanderade blodgrapen fick jag av en ny bekantskap. Vi hade nämligen avspark av ett än så länge hemligt projekt. Det var en bra dag. Kanske för att avsparkar är ju sjukt spännande.
Tänkte att solen var precis så varm som den såg ut. Men jag och sticklingarna gick in igen.
Undrar just om det har gått lite överstyr när sticklingar blir lite mer än väldigt små. Vart går gränsen liksom. Hursomhelst så har de jord och finkruka nu. Jättefin kruka som snart är i affären i en hel massa storlekar.
Egentligen är den här klockan helt oäkta och frågan är om den ens funkar. Men vi tänkte att den kanske funkade till tidsresor i alla fall. Fast om man bortser från allt det där så är det ju rätt fint med en klocka kring halsen. Som en hemlig medaljong men nyttig baksida om man man vänder på den. Kanske vore något jag som aldrig har klocka och dessutom aldrig i hela mitt liv har varit ute i allt annat än sista sekunden. Om turen är på min sida vill säga…Tänker att det är smartare än armklocka. För har man armklocka så ser ju alla att man har klocka och då förväntar sig ju alla att man ska slänga en blick på den och på så vis komma i tid. Men har man den lite hemlig såhär, kan man ju alltid vända den inåt eller stoppa under tröjan när det går åt pipsvängen trots att man gjorde allt som stod i ens makt för att komma i tid. Rätt märkligt det där med tiden. Och ändå är just tiden, det enda vi med säkerhet kan säga att vi alla har precis lika mycket av… -
FÄRGSTARKT – CAMILLA LUNDSTEN
Photography: FRIDA STRÖM from the book FÄRGSTARKT
Nu har Camilla Lundstens bok Färgstarkt funnits några veckor i hyllorna. Men den måste helt enkelt få den blogpost den förtjänar. Så galet härlig, att när jag bläddrar i den, tänker att jag borde nog borde lägga till tusen färger i min värld. Byta stil helt enkelt, tror att världen är skulle bli så mycket gladare då.
Det finns nog ingen jag vet som är så mycket som sitt eget varumärke som Camilla. De gånger vår väg korsats har jag varje gång förundrads över den här tjejens energi. Hon är precis såsom allt hon tar sig för. Oavsett om det handlar om illustration, formgivning eller DIY. Allt är bara härligt, rakt igenom härligt!
Färgstarkt är plåtat av Frida Ström. Helt klart ett dream team. Camilla Lundsten Färgstarkt 
Boken är fullkomligt proppad med smarta tips. Camilla delar generöst med sig av sina tankar kring det mesta. En stor del av boken är som en liten bibel i allt om färgmagi. Vi får också gå husesyn hemma i ett hem som är som en godispåse.Hur tråkigt blir ens eget hem i jämförelse…!
Vem vill inte ha ett eget bageri? Smart och himla enkelt men mer hus än såhär behöver inte fantasin, det är det som är det allra finaste.
Ett långt avsnitt om upcycling, om att ta till vara på gamla möbler och göra dem till dina.
Barnrum! Och instruktioner om allt hur du gör din egen sänghimmel till bakverk och glass i papper.
Sidorna om färglära gör oss kanske lite modigare när man får svart på vitt hur det funkar.
Jag är så imponerad av den här tjejen. Minns att jag hade Littlephants prints på Mokkasin när vi öppnade 2009, då var det alldeles i början. Och sedan har det hela liksom bara byggts ihop till som en saga proppad av fantasi. Som att kapitel efter kapitel har öppnats med nya projekt och att ett eget Littlephant-universum har skapats. Supercoolt och väldigt inspirerande!
-
four fit challenge
Som jag nämnde i gårdagens inlägg drar Four fit challenge igång igen. Ni kanske minns i höstas när allt började .
ALLTSÅ:
”Fyra plagg. I en vecka. För att vi måste förändra vårt beteende när det gäller mode och tänka mer hållbart.”
VARFÖR?
”Vi svenskar slänger ca 8 kg textilier per person och år. Kläder och annat som påverkat miljön negativt både när det producerats och kasserats. Det kan gå åt så mycket som 29 000 liter vatten för att ta fram ett enda kg bomull. Och det krävs ca. 1 kg kemikalier för att producera 1 kg textil. Så kan vi inte ha det. Utmana dig själv att tänka mer hållbart kring mode i vår. Återanvänd det du redan har och tänk igenom dina inköp. Shoppa och klä dig mer klimatsmart helt enkelt!”
Såklart hoppas jag ju att vi är många som känner oss peppade att haka på. För att göra det hela ännu lite peppigare kan du nu vinna ett presentkort på Myrorna värd 500 kr. Skriv en kommentar nedan om hur man kan tänka om miljövänlig klädkonsumtion. Minsta lilla tips och trix räknas såklart. Jag vet att ni är väldigt kloka på detta och har delat med er förr. Så snälla, ge mig en hög med smarta tips så fixar jag en tipslists här på bloggen sedan. Och som tack så är ni alltså med om utlottningen av presentkortet. Tävligen pågår fram till söndagen den 24 april.
Som jag berättade i höstas så har jag denna konsumtionsplan när det kommer till kläder. Jag har sagt till mig själv max fyra plagg per säsong, då gäller det även skor och ytterkläder. Och då har mitt år fyra säsonger, och inte minst det dubbla som modeindustrin vill få det till. Det går ganska bra men såklart faller jag dit mellan varven men allra oftast tar jag förnuftet till fånga. Och faktiskt är det en skön tanke. Liksom kolla igenom alla snygga nyheter som kommer och går men ändå tänka, javisst så fint men nejtack.
Min stora utmaning är däremot hur överför jag detta tänk på mina barn. Eller snarare på min trettonåriga dotter när mycket just nu kretsar kring shopping, kläder och vissa märken. Och ni kanske känner till tonårsutbrotten om huruvida garderoben består av helt otänkbara plagg trots att de var bra dagen innan. Här har vi en utmaning tänker jag. Faktiskt har hon bara så nyligen som igår fått upp ögonen för bloppis. Jättejättetöntigt först men sedan när kläderna var fotade, prismärkta och hon insåg att instagram var fullt med just #bloppis så tyckte hon det hela var superbra. Hon har därför redan köpt en Hollistertröja för 40 spänn, någon fläck på armbågen javisst men alltså 40 kronor, vilket fynd!! Bra, för en tjej som vägrar secondhand i det mesta just för tillfället.
Däremot har jag ju en dotter till som är raka motsatsen. Det finns ingen som har en sådan universumstor garderob som Nomi. Eftersom hon aldrig växer ur kläder enligt henne själv. Hon tycker att en klänning i stl 86 är en ursnygg topp och urvuxna brallor kan man kan alltid göra om till något annat. En för kort kjol kan man ha över en längre. Hon lånar fritt från brorsornas garderob, ni kanske minns när hon plötsligt skulle ha kostym till skolan… Och hon älskar att handla second hand, det finns ingen som lusletar loppisarna efter kläder som hon.Viggo och Charlie är rätt coola i hela klädhetsen. Inga stora svängar, utan gillar kläder lite mer sådär normalt. Men utmaningen är nog mer bland Liv och hennes kompisar. Funderar starkt på om man kan införa bytesdagar för dem. Som de klädbytardagar som Naturskyddsföreningen ordnar fast lite mindre skala. Och så kan vi köra lite party över det hela samtidigt…
Min four fit challenge består i år av kostymbrallorna sedan i början av 90-talet. Kostymbyxor är bra för de kan se rätt tjusiga ut med blus och klackar men helt vanliga ut med kängor och t-shirt. Mitt bästa är örhängen. Tycker de lyfter det mesta ett snäpp. Älskar tre par som jag äger, de är liksom den perfekta stilblandningen. Alla har såklart Johanna gjort för oss. Och de små klockorna måste ju bara direkt in i affären, de är ljuvliga. Gjorda från ett par örhängen från 20-talet som en gammal dam lämnade till Johanna. Bara en sådan sak.. -
our weekend diary
Nu är det ju inte så att helgen börjar redan på fredagsmorgonen. Egentligen. Fast man får väl låtsats för själva känslans skull. Nomi knöt lite pappersblommor runt midjan för att spä på feelingen lite extra. 
Just den här fredagen hade vi inte yoga och lite tur var det såhär i efterhand då vi hade två småhängiga kids på halsen. Här hittade vi på att Leo lade in nya produktbilder på affären. Han hann fixa nästan hela shopen, bra början på dagen.
Leo och Liv var ju inte direkt sängliggande så vi frågade om de kunde hjälpa till att fixa dekorationerna till lördagens IKEA-föreläsning.
Leo lossade remsor för glatta livet men tyckte ändå att jultomtens jobb slår allt annat.
Kransen med låtsatsblommor gjorde jag.
Men Liv fixade de andra två galant. Knutna remsor, så enkelt, fint och snabbt. Ikeas rockringar är min favorit när det kommer till bas för kransar. Vacker i sig, så att blommor inte behöver täcka hela ringen. Stor i måtten och väger inte alls mycket. Dessutom är den lätt att måla och väldigt bra att häfta i. Tjusigt på sommarkvällar att fästa ljusslingor i dessutom.
På lördagen var då dags för Hållbara ihop på Ikea Örebro. Det var ju allra första gången jag skulle hålla en föreläsning och lite småläskigt kändes det allt när jag slog upp ögonen på morgonen. Men det visade sig när allt kom omkring att det var väldigt skoj. Ikea-folket var ju hur gulliga och härliga som helst! Alltså, wow vilken stämning, vilken arbetsplats! Supersnälla hela bunten.
Himla tur att Kristo fixade med det tekniska. Jag är så katastrofalt oteknisk så jag kände mig lugn först när han förslog att han kunde fixa med datorn under själva föreläsningen. Löjligt jag vet. Men det verkar bara jag i hela världen som kan misslyckas så grundligt när det kommer till datorer.
Och med en supersnäll publik så var det hela väldigt skoj. Och direkt när allt var slut började det snurra i huvudet hur man skulle kunna göra nästa gång… Verkligen jätteroligt att småprata med alla er som kom och sade hej, så himla rara och härliga! Blir alldeles varm i hjärtat av alla fina möten! Tack igen!
Dagen till ära, med medvetenhet och hållbarhet, hade jag drastiskt ändrat mig i klädfrågan. Jag erkänner att jag sprang faktiskt en runda på staden dagen innan. Men så insåg jag att Four fit challenge drar igång den här veckan och tog mitt förnuft till fånga, jag började där och då med ett par kostymbrallor sedan jag var tjugo och en Conscious collection blus med något år på nacken. Tänka sig att det satt inte i nya kläder…
Bärbar dekoration.
Som sagt, otroligt inspirerande att hänga back stage på Ikea. Och hela grejen med Hållbara ihop planeras inte på en dag kan man säga. Herre jisses så mycket jobb man lagt på detta, heja!
Det fullkomligt kryllade av fina möten denna dag. Jag hade aldrig tidigare mött Frida från Fab keramik men det kändes som det verkligen inte var första gången vi sågs. Så inspirerande hela hon, så det blir absolut inte sista gången. Jag är så nyfiken på projektet restaurang som slår upp portarna i kapellet under våren och kan knappt bärga mig tills vi får fara dit.
Frida hade ordnat med hållbart kafferep och kolla amplarna hon knöt under tiden. Av remsor från återvunna jeans och textil.
Hanna och Estrid sprang runt på varuhuset och provade på allt man kunde. Tomatsticklingarna planterades i toarullar och fick följa med hem.
I odlingshörnet blev man alldeles lyrisk för att det var så härligt.
Där var också en ny och fin bekantskap som höll workshop här, Mikaela från Östansjö Trädgård. Hon hade planterat en hel massa odlingar med Microgreens. Och det var inte bara ljuvligt vackert utan även jättegott, supernyttigt och galet inspirerande.
Sex dagar tar det tills rädisorna kommit såhär långt och då äter man! Som krasse fast funkar med vilka ätbara som helt.
Och som Mikaela tipsade om, plantera i ljushållare en knapp vecka innan bjudningen. Sedan får alla gäster näringsrika småblad att klippa i soppan. Ska berätta mer när jag testat mig fram. Och Östansjö Trädgård ska jag fara till så snart det bara går.
Bra dag! Fina möten, snäll pepp och annan hjälp!
Värsta röran men det finns värre saker. Men kolla kransen, fin såhär också ju. Och en helt annan sak. Men jag måste sälja hörnskåpet som skymtar här och syns ordentligt här. Tyvärr men så är det.
Lets talk to the woods passade fint i 70×100 ram insåg jag.
Och det där Paris-fotot stod på vår vind när vi flyttade hit. Det är rätt skruttigt men idag insåg jag att jag inte kunde sluta titta på det så för att komma ner från vinden över huvudtaget tog jag med det ner. Jag tror att det är fyrtiotal och på Champs Elysee är det tusentals människor på promenad… Det får stå där tills vi listat ut sanningen om det. Eller åtminstone en tillräckligt bra historia.. -
nästan som wienerbröd
Hembakta bullar i frysen är ju galet härligt men det här är nästan snäppet lyxigare. Du fryser nämligen ner dem ogräddade och gör klart när det oväntade besöket kommer. Det är mitt trick. Mitt önsketrick kanske, för det händer ju inte jämt direkt. Men ibland så.
Man gör bullarna klara. Och jäser dem i rumstemperatur. Och nu kan du såklart grädda dem. Men mitt tips är att ställa hela plåten i frysen och när de ”stelnat” till så lägger du dem i påsar. Och taa-daa, när det knackar på dörren. In med dem i ugnen och precis, exakt som nybakta.
Efter det du fixat degen i assistenten. Kavla ut till en fyrkant, ca 40×40 cm. Skär i fyrkanter på ca 8×8 cm.
Liv och Estrid har startat en bakblogg förresten. De ska ju även öppna restaurant i vår bod till sommaren… Ser fram emot fortsättningen, på båda.
Klicka ut fyllningen på var fyrkant. Om man inte vill ha vaniljfyllning funkar det ju med sylt, mandelmassa, nötkräm… det mesta kan jag tro.
Vik varje hörn mot varandra så bullarna på det viset sluts ihop.
BULLAR
Perfekta bullar att ha i frysen och ta fram och grädda vid oväntat besök.
25 st
25 g jäst
2 dl mjölk
200 g mjukt smör
1 msk strösocker
ca 6 dl vetemjöl
FYLLNING
75 g smör
2 msk socker
2 tsk vaniljsocker
DEKORATION
Pudra florsocker
Eller ringla glasyr på dem. Glasyr gör du av florsocker + vatten
Lös jästen i mjölken. Arbeta snabbt ihop alltsammans till en smidig deg i din assistent. Kavla ut till en fyrkant, ca 40×40 cm. Skär i fyrkanter på ca 8×8 cm. Klicka ut fyllningen på var fyrkant. Vik varje hörn mot varandra så bullarna på det viset sluts ihop. Lägg dem i formar. Jäs 2 tim i rumstemperatur. Nu kan du grädda dem men mitt förslag är att nu ställa hela plåten i frysen. När bullarna frusit lägger du dem i fryspåsar. Vid oväntat besök ta fram och grädda direkt i 250 graders ugn, 5-8 min. När de svalnat lite kan du pudra dem med florsocker eller ringla glasyr.