som om det vore meningen
Det gäller att våga. Annars är man ingen människa, bara en liten lort, var det någon klok som skrev. Kanske handlar det om att smyga uppför den där väldigt branta brandtrappan i solnedgången. Den där förbjudna där niorna hänger när de vill vara extra coola. Trots att risken att synas är alldeles för stor.
Men det är ju något med brandtrappor, det susar i magen för varje steg, ju högre mot stjärnorna man tar sig. Kanske lite sådär som själva livet.
För visst är det suset man vill åt? Fast man kanske backar i början.
Men visst vill man väl att det ska pirra lite extra i hjärtat? Av att det just idag var något helt annat, något alldeles nytt från igår.
Kanske var det något väldigt stort. Eller kanske något jättelitet, som ingen i hela världen märkte av. Mer än du. Och kanske någon annan. Som om det vore meningen.
Men det som kommer sedan är ändå värt allt pirr i världen. Och alla de tusen fjärilarna i magen.
För sådär på en ögonblicks sekund kanhända att man växer till det dubbla minst. Och någon annan gör detsamma. Tänka sig att det bara behövdes ett litet steg eller två.
För att landa mjukt.
3 Comments
Helena
Underbara foton. Och underbart skrivet. Träffade mitt i prick såhär efter min allra första dag på mitt nya jobb (som kändes alldeles superlivsfarligt igår när jag skulle sova). Tack!
Caroline
Alltså Sofia!!!! Du är en sån otrolig inspirationskälla. Jag väntar mitt tredje barn och tycker det här med föräldraskap är såååå fantastiskt men så ansvarsfullt. Jag vill lärA barnen att vara modiga och samtidigt inte tappa sin fantasi eller kreativitet. Något som du och din man lyckas med! Med bravur!!!! Jag bara önskar så mycket att du var min mentor mitt bollplank, för du ger sååå mkt bra tips genom dina blogginlägg! Dina barn verkar vara så härliga och trygga! Ville bara att du ska veta att jag lär mig så mkt och det är så roligt att läsa din blogg!
Marielaure
I love love this pictures… congratulation to for you incredible work and to your daughter for her great personality!
I don’t speak swedish and didn’t get the words, but this post really touched me anyway!