• DAILY LIFE

    mini empire.

    Posters, posters, posters… Jag fortsätter min nyhetshysteri (för de kommande veckorna) här på bloggen. En liten stund till, jag har bara fyra formgivare kvar.
    Här är Jenny von Döbelns underbara bilder. För hennes Mini Empire. Fantasi när det är som mest magiskt. Det fina är det lugna svartvita men att detaljerna är så många och så himla annorlunda att man kan inte sluta titta.

    Och alla ni som hört av er om Sarah & Bendrix postern. Jag återkommer till er lite senare under dagen, måste susa vidare just nu. Kan bara säga i all hast, att den finns i en storlek. Jag rörde ihop det lite. Och den är stor och 42×60 cm.
  • DAILY LIFE

    non je ne regrette rien.

    Nu blir det mycket affärsbloggande här på självaste Mokkasin-bloggen. Hoppas ni inte surar till över det. Annars får ni skälla på mig och säga åt mig att hålla till på affärsbloggen…
    Men jag har så många finheter påväg så jag kan inte hålla mig. Som jag skrev innan så kommer det bli mycket posters i vår. För att jag älskar´t.
    Det var säkert flera av er som såg denna urtjusiga poster på förträffliga Husligheter strax innan nyår och i nästa vecka går den att köpa hos Little Cute Mokkasin. Den går att förboka i affären alldeles strax.  
  • DAILY LIFE

    taa-daa!

    Här är den på begäran. Präglingsapparaten! Den där fina mackapären som gör pappret lite snajdigare.
    Jag fick tipset från Sissi & Lisa för en massa år sedan. Lagom när jag öppnade Mokkasin i Katrineholm, som inte finns längre. Och då präglades det som bara sjutton.
    Jag har köpt min här på Stämpelbutiken. Man mailar sin logga kort o gott och så kommer den på posten efter några dagar.
  • DAILY LIFE

    mokkasin goes beige.

    Jag är lite småkär i min nya packningshög. Eller ny och ny, vissa saker har ju varit med från början. Som papperstejp och washin och präglingsapparaten. Men nu såhär efter juletiden har den ändrat karaktär. Med oblekt silke, svart silke och andra band. Och washin är brun och saxen i guld.   

    Och högen får mig genast att tänka på halm och hö och natur. Eller på beiga slingor som alla ville ha när jag jobbade som frisör 2002. Inte för gult, inte för vitt utan just såhär. Som Jennifer Aniston. Det är säkert, men det var bilden i allas ficka.

    Och där finns bra pennor av återvunna tidningar. Och jag lovar er att poms i oblekt silkespapper är himla fint. Ni ska få se mer en annan dag.

    Och linjaler av trä…
    Och nu står jag ju inte här och präglar mitt silkespapper dag ut och dag in. Men å, det är en alldeles förtjusande sak den där präglingsapparaten. En riktig egosak.
    Och för alla pomsfantaster  som surar över att det aldrig går att hitta silkespapper i de finaste färgerna och dessutom ovikt sådant har jag strax en överraskning i affären. Att man ska kunna köpa ovikt silkespapper i bunt eller rulle snarare. I färger som Dusty green, Puder, Cool mint, Neon och lite annat som kan passa när man inte vill köpa färdigt
  • DAILY LIFE

    finpost? ja, väldigt gärna!

    Om jag är poster-pepp så är jag minst lika mycket vykort-pepp. Jag har liksom märkt av att jag saknar finheter att lägga på lådan. Finpost helt enkelt.

    För det är väl nästan höjden av snällhet, att skicka en snyggplitad hälsning på det gamla vanliga viset. Med frimärke. Jag vet att det låter gammaldags med jag älskar att få det. Ungarna älskar det. Vi hoppar högt allihopa när det dimper ner handskrivna kuvert i lådan. Och så hoppas alla att det är just till en själv. Och så surar fyra av oss när det oftast är till Liv. Liv har liksom en väldigt trogen brevvän. Till råga på allt har hon flera. 

    Men nu surar vi inte mer över det, finpost var det ju. Sådan som känns som en present i sig. En megapresent egentligen. Fin form på fint papper (och bästa pappret) och det enda man vill är att tejpa upp det på väggen. Och bli glad över det varje dag. Och  som grädde på moset, den lilla hälsningen där innanför. Alltså. Jämför med ett sms. Är det inte en megapresent då? Å så fint tycker jag.

    Och eftersom jag nu är så pappers-peppad så har jag sprungit på så mycket finheter att ni kan inte ana. Jag är alldeles uppskruvad över allt som snart dimper ner i affären.

    Jo, det är en almanacka. Visst smäller man av?
    Och allt det fina ligger den här lilla franska tigern bakom.
    Snart i en affär nära dig.
     
  • INSPIRATION - INTERIOR

    att känna in en carl.

    Ibland så har jag ett väldigt härligt jobb. Inte desto mindre angeläget, nejdå. Men ytterst härligt. Som att känna in sig på en Carl. Eller ganska många Carl. Så det är jag och en kaffekopp och sex stycken snygg-Carl.

    Och så… Hejhej Carl på väggen där, vem snyggast i landet är?

    Ja och så glömmer vi att K började jobba igen just idag och fyra ungar har jullov och att jag inte har jullov. Så vi låtsas istället. Att det bara är en helt vanlig att känna-in-en-poster-dag.

    Det är alltså Jenny Brandts (ni vet Girl and Badger och Dos family) och Sammy Roses fina Carl som är på väg in i affären. En ära att få ha honom där.

    Och jag är poster-pepp! Så in i vassen. Snygga illustrationer är det bästa. Det finns inget annat som så enkelt gör rummen härligare eller roligare eller stiligare. Så mer posters åt affären!
  • DAILY LIFE

    vad ska det bli av dig, 2012?

    Det var tänkt att bli en nyårsdagshälsning. Men ett back-up på en dator som aldrig varit någon ordning på kan ta lite tid. En alldeles faslig tid. Men nu är det gjort att snacka om bra start. Det kanske sätter formen på 2012. Ordning och reda.
     
     
    Fast just nu kommer vi oss inte för. Varken jag eller Liv. Som kanske har de snyggaste almanackorna på denna jord. Vi kan knappt inte skriva första ordet med risk att förstöra allt det fina. Så vi bläddrar mest och ahh:ar om vad tjusigt allt är.
    Och 2012, värsta långa året tänker vi. Vi försöker lista ut vad det ska bli av det. På själva nyårsafton funderade vi som bara den.

    Kommer Viggo att tappa sin första tand? Vilken sort blir det på S och P fina bebis som vi längtar så mycket efter? Ska Nomi lära sig att simma och lyckas Charlie med cyklingen? Och Liv, hur blir det med gitarren och fiolen och solosången? Listan är lång, frågorna många och hela alltet känns nästan overkligt spännande.  

    Och almanacksdrömmarna finns att köpa på Papercut. Skrev om dem här och här.