-
kjol och en väldigt god middag.
Igår tog jag en sväng förbi COS. Hade till och med ett finfint presentkort där. Och smakråd i följe. Och tusen plagg i provhytten. Men som vanligt. Det slutade med en kjol. Till Nomi. Alltid samma visa.Men finaste kjolen. På rea dessutom. Och Christmas skirt kan den väl få heta men äsch för lite winter wonderland, jag får ingen julaftonsfeeling alls.När Liv var liten hade kunde jag inte gå förbi en tjusig kjol. Min och hennes favorit var den som sitter på Nomi här. På sistone har det dock varit skralt på kjol-kontot men nu blev jag superpeppad att leta stiliga kjolar igen.
För övrigt har jag en plan inför helgen. Att närma mig den här nya grejen. Det är superläskigt tycker jag. K tycker precis tvärtom, han har tryckt på alla knappar som går. Men jag vet inte var jag ska börja och så hämtar jag den gamla igen. Helknäppt, jag vet. Det måste ha blivit någon spärr. Väldigt märkligt.Fin helg!Och just det. Hur god middag åt vi inte här? Å så gott. -
fintorsdag blir det snart.
Det är ju inte varje dag jag handlar här. Men innan jul så skulle jag shoppa billiga lakan att ha som dukar på vårat megabord. Och då sprang jag på bästa hallmattan till värsta priset. Det var väl i och för sig inte tänkt att vara just en hallmatta men funkar utmärkt. Och här har jag stenkoll måste jag faktiskt säga själv. Med vårt vitoljade golv och ständig rusch med tusen leriga, regniga och sandiga barnvinterfötter så funkar bara det braiga.
Nähä ni, vad gör man en regnig, blåsig och alldeles urtrist dag som denna? Tar tåget till stan för långfika och middag med fina vänner. Såklart att man gör det. Hejsvejs! -
happy pinning.
Med ett polkaparaply vid en öde strand skulle till och med jag stå ut med ösregn. Men en januaridag i Katrineholm och utan polkaparaply känns det sådär. Fast igår hände en glad sak. Jag kommer åt mitt Pinterest-konto igen. Man ska vara glad för det lilla! Till saken hör att min d
ator mår lite risigt så jag har inte kommit åt vare sig det ena eller det andra på ett bra tag. Men nu så – så följ mig vetja! Och en annan dag ska jag berätta om min allra roligaste moodboard där just nu. Det händer till sommaren och det är inte den fula pool-boarden som förövrigt ryker vilken sekund som helst. Det var bara ett sådant bra ställe att samla bilder inför poolbygget… Pinterest är himla bra så är du inte där redan se till att bli det. -
tur.
Just nu känns har ju sådan brist på inspiration så till och med lite surfing på nätet känns oöverstigligt. Det känns så stort och så mycket så jag vet inte var jag ska börja. Samma sak med höstens alla olästa tidningar. Jag kommer mig inte ens för att ta första bläddertaget. Kanske är jag rädd för att fastna och aldrig mer få någon viktighet uträttat. Vore strålande såhär i bokföringstider…Nä, det gäller att ta det i små doser. Tänker man och så tar man en tur i Livs rum. Och tittar lite nogsamt. Och inser att här råder ingen inspirationstorka på långa vägar. Tur för henne. Och för mig. Som numera kommer att byta arbetsrum lite sådär i smyg. När hon är i skolan. Smart.
-
färgad geometri.
Ännu mer posterslycka för affären! Sofie Børsting är en dansk illustratör och hennes bilder är helt fantastiska. Och i denna geometriska tid sitter de som en smäck. Så här är alla de sköna formerna men med en finfin detalj som ofta faller bort i den ena geometriska tolkningen efter den andra. Färg!
Alla nya posters läggs ut i affären för förbokning under veckan som kommer. Först ut är Sarah & Bendrix som läggs ut under förmiddagen. -
inte i fas.
Vi hade jädrigt svårt att få dit julen härhemma. Och i år blir det tydligen lika svårt att få bort den. Kalla det tidsbrist eller snedfördelning av tid eller vad vet jag. Men i varenda litet hörn hänger julen kvar och nyår med tydligen. Och såhär länge har aldrig granen fått stått kvar. Inte grön och absolut inte grann. Inte ens från starten. Vänliga men bestämda kommentarer som ”Var det slut på granar i år?” har fällts och den absoluta fulheten har inte undgått någon. Men ikväll finns betydligt surare saker.Som att vi nyss kom hem ifrån Stockholm, trots att tåget skulle ha gått 18.10. Vilket innebär att vi skulle varit hemma 19.00. Egentligen. Heja Sj, det är fantastiskt med tåg. Och speciellt eftersom ni dessutom överraskade att numera åker inte barnen gratis längre. Så helt plötsligt blev det numera budgetresa med bil, i jämförelse. Storartat drag.Och nu är fyra barn så övertrötta så de kommer inte somna förren midnatt. Tjohoo för skolstarten imorgon.Nu hojtar jag till lite sent. Men skåpet som ni frågar efter. Jag har skrivit om det här. -
söndag.
Med en sådan här klen vinter är det nästan vårvärme på verandan. Med innerfönster (som åkte upp vid något ögonblick av kyla) och allt. Minns ni sittbänkarna förresten?
Nu kan man ju fråga sig varför de här ligger i vår glasveranda en dag som denna. Men är det fint och fluffigt gör det detsamma.
Förövrigt är det här min favvokombo i poms just nu. Om man nu ska till och ha någon sådan. Natur-creme-vit.
Och de allra käraste trasmattorna. De blev ju aldrig sittkuddar den där gången. De blev vardagsrumsmatta i kors o tvärs av alla nio och så dyna igen. Och därimellan alldeles ordinära i köket och hallen. Och nu vintergolv på verandan. Multimatta med andra ord.Och imorgon har vi en bra plan (tack för den L) för att komma i fas till skol och dagisstart på tisdag. Morgontåget till Stockholm. Det ska väl få fart på de bästa av sjusovare? Och då måste de väl känna ett uns av trötthet på kvällskvisten så nattuggleriet är till ända. Samma visa vareviga lov… -
det är till att ha livlig fantasi.
Nomi ritade en teckning i hall hast och gav till sin kusin Estrid. Å hjälp, hann jag tänka. Och samma sak hann Estrids pappa tänka. Hjälp, kära nån! Vad har Nomi i tankarna!?– Nomi…Vad har prinsessan i handen…?– En glass! En lakritsglass!!Just det. Såklart. Självklart. Puh.It´s a icecream. A licorice icecream. If someone thought something else. We did… -
audrey jeanne.
Audrey Jeanne gör bedårande små saker. Och det är lite lätt att falla pladask. Och så bloggar hon fint också.
Jag drömmer om alla granna tavelväggar jag snart ska göra. Tyvärr har vi inte en enda hel stor vägg i det här huset. Så jag tjatar vidare på min lillasyster som har två alldeles perfekta väggar.
Och så var det ju finposten. Men en mini tavelvägg ihop med dessa. Sweet.
Och här dånade Liv litegrann.
Och här med för den delen.
Inom de närmaste veckorna på en affär nära dig. -
fin helg!
Det går absolut att få det till en julstjärna. Fast annars kan man tänka att den är fin som den är. Stjärna som stjärna liksom. Tid som tid. Så den får hänga kvar.
