-
bye bye 2010.
Jag tänkte göra en liten fin avslutning från bloggen 2010. Ni vet, de bilderna man gillar bäst och så. Men det gick åt skogen och nu är klockan alldeles för mycket för att börja om. Och dessutom alldeles för mycket för att skriva sådär klokt som sig bör en dag som denna. Några timmars sömn behövs inför årets sista dag tillsammans med fina vänner.Hoppas ni alla får en alldeles förtjusande morgondag.Och TACK för ni kikar in härdet gör mig verkligen glad!Jag önskar erEtt Riktigt Finfint Nytt År!Kram!
Här kan ni se var alla bilderna kommer ifrån. Det är mitt absolut första försök att använda Pinterest. Jag har inte riktigt fattat hur man gör men jag lovar att berätta när jag vet. Nästa år kanske… Fast himla bra var det allt att jag testade just idag när det blev sådan här kris på bilder. -
mera blommor.
Det gick över fortare än jag anade. Julens sega status är ett minne blott och jag känner mig peppad för nya projekt. Nomi och Charlie delar rum. Ett megastort rum som liksom har legat lite på efterkälken på piff. Rummet är lite knepigt. Vinklar och nästan inga hela väggar. En väldigt stor dubbel skjutdörr och en inte riktigt lika stor pardörr plus två stora trippelfönster omringar rummet. Just därför så fegade vi ur med Krysantemerna och tapetserade bara den enda hela väggen plus lite till. Men nu har jag ändrat mig så fler tapeterrullar är beställda. Och sen ska fina tryck från Fine Little Day och Sandra Juto upp ovanför byråerna. Den tjusiga loppis-lampan med sammetsskärm ska bara (har visat sig inte vara så bara..) få ny sladd.
Tvillingarnas rum är helt klart det med mest färg i hela huset. Inte så häpnandsväckande kanske, med den tapeten. Och det rummet med flest mörka möbler. Pappas gamla utdragssäng från fyrtiotalet har fått styra en hel del. Jag är helt förälskad i den där sängen. Kommer bli väldigt svårt att inse att den en dag kommer vara för liten för Nomi. -
long time no see och en alldeles ofärdig tavelvägg.
Hej igen. Trodde nästan att jag aldrig skulle blogga igen. Eller hinna läsa mina favvo-bloggar någonsin mer. Eller svara på rara mejl. Sorry alla som jag inte hört av mig till, det var inte alls meningen men snart, snart…Tusan vad dagarna har försvunnit i en massa annat. Typ jul. Och allmänt softande. Det märkliga är att när man väl börjar ta det lugnt är det så jäkla svårt att sluta. Jag jobbade i och för sig idag men gudars vilken tid allt tog. Precis som om man vore försatt i någon mycket seg softar-status, omöjlig att ta sig ur. Ett paket tog typ en kvart att göra färdigt. Var är tejpen, var är pappret, var är snöret och där försvann själva presenten… Annat var det den 23:de. Fyra paket på sisådär 5 minuter.Men nu så. Nu bloggar jag igen och inga mer lov i sikte. Måste ju visa min andra stjärna. Den i guld. Som hamnade i vår ena lilla hall. Som är och förblir ett halvfärdigt projekt. Tanken var att hela den lilla hallen skulle fyllas med ramar och foton. Från golv till tak. Och det är fortfarande planen men jag har tagit en tvåårs-paus verkar det som. Kom av mig alldeles i valet av foton och sen vände loppis-turen med billiga ramar.Och det här är ju inte klokt men jag är med på bild för första gången på den här bloggen. Som bebis med blomma, i liften på väg från mitt eget dop och bredvid en liten Liv. Inte helt färska alltså men ändå. -
god jul!
Det här var den allra bästa julaftonen, sa Liv & Viggo nyss.Hoppas ni alla haft en strålande dagoch att resten av helgen blir fin.
-
tisdagstema om julglimtar.
Idag är det julrusch. Därför blir det inte många julglimtar från vårt hem. Hinner inte springa runt med kameran. Men jag måste visa stjärnan som äntligen kom hem ifrån loppisen igår. Hittade den och en likadan i guld fast med stjärnmönster, för flera långa veckor sedan. Men loppischefen ville bestämt ha dem kvar i skylten. Så jag betalade en spottstyver och hoppades jag skulle få loss dem innan självaste julafton. Eftersom jag är så svag för den här formen på stjärnor som var det värt att hoppas. Upp i taket ska de och urfina skuggor blir det med tända ljus i.Få jul-feeling på Fabriken. -
tänk vad lite glitter kan göra.
Jag är så himla glad att det är snö hos oss. Det är nästan så att jag börjar tro att vintermornar är mina absoluta favoritstunder på året. Jag vet, det är mörkt, trött är man, fryser som sjutton gör man och tusen kläder ska på. Men attans vad vackert det är. Som en saga i glitterskrud. Som värsta, sköna Disney-winter- wonderland. Imorse konstaterade Viggo att det såg ut som lamporna grät diamanter. Ni hör ju själva. Det är magiskt som bara den. -
söndagsbilden.
Lördagnatt 23:27. Man kanske skulle… Gå ner i källaren och spraymåla lite. Med tanke på förra lördags-natt-projektet kan det ju gå lite sådär.
Men vad tusan. Korgen till Liv var ju bara tvungen att grundmålas om den ska hinna bli turkos till julafton.
Och med den här ljusstaken i huvudet. Och det var väl ingen som missade de sköna ljusstakarna i pastell i gårdagens avsnitt av julkalendern? -
röd-vit-grå.
-
easy.
Pyssel med barnen ska vara enkelt. Annars blir vi alldeles galna. Hela bunten. Det finns ett julpyssel som är rena rama barnleken. Julgranskulor. Och förra året fanns det inga gränser. Den ena efter andra julklappen tillverkades. Sista varianterna var hundar.
Så fram med flörtkulor. Måla dem. Fram med nålar, både sådana vanliga och knappnålar i sköna färger. Paljetter och pärlor. Whatever, bara det glittrar. Och tråd om man vill ha lite dinglande pärlor. Sen är det bara att fästa glittret med nålarna. I mönster eller helt vilt. Man kan ju alltid göra dem lite mer stilrena men ni vet ju hur det är härhemma. Min mamma hänger alltid upp några sådana här kulor varje jul. Det var en väninna till min snart 91-åriga mormor som gjorde dem en gång. När jag var liten tyckte jag de var urtjusiga. Jag minns att jag beundrade den väninnan för att hon verkligen hade gjort dem. Alldeles själv. Tyckte det såg supersvårt ut. Men alltså nix, det är lätt.Ha en härlig helg och julstöka i lugnan ro. Här räcker det med att titta ut så får man värsta jul-feelingen. Stora snöflingor som singlar ner. Perfekt. -
8-7-6-5-4…
Lusse-racet är till ända, lite skönt ändå. Och nedräkningen har börjat. Liv tyckte det var bra när det var tio dagar kvar för då kunde man räkna 10-9-8…. funkade tydligen inte innan.Jag hade tänkt att klippa in lite bilder från årets julkalender men det lyckades jag inte med. Men vad jag gillar scenografin i år. Jag sitter där och ojar mig till barnens stora irritation. Lamporna (såg ni lampan på skrivbordet i arkeologernas rum åhh) sofforna, tapeterna, mönstermixen, skåpet vid trappen… Ni hör ju själva, handlingen är definitivt sekundär. Fast den är helt okej den med.Bilder Milk.
